En stor bild med frihetsgudinnan, en amerikansk flagga mot en blå himmel och rubriken ”USA ny fondetta” täcker förstasidan på Dagens Nyheter del Ekonomi tisdag 24 maj. Sidan 2 berättar om en undersökning betald av SPP/Storebrand med rubriken ”Fondexperterna satsar åter i USA”.
Jag suckar och tänker – inte nu igen.
Nu två dagar senare känner jag att någon måste berätta hur dumt detta är. Fast först är det väl bäst att påpeka att detta problem inte bara gäller fonder. Undersökningar är ett klassiskt sätt att köpa publicitet för något: dels att få in sitt namn i tidningen, dels att skapa uppmärksamhet kring den vara eller tjänst man säljer. Och jag har skrivit om liknande fall tidigare, till exempel förra året om en undersökning betald av Länsförsäkringar (”Se sparandet ur ett bredare perspektiv”, länk ovan till höger).
Fast den här gången är problemet inte så mycket en undersökning som påstår något felaktigt, mer att tidningen Dagens Nyheter väljer att hårdvinkla resultatet utan att kritiskt granska undersökningens metodik eller ifrågasätta värdet hos svaren.
Hellre globalfond
Redan när SPP/Storebrand presenterade den första omgången av undersökningen Svenskt fondexpertindex (SFEI) i november 2009 påpekade jag (”Fondexperter ger främst ökade kostnader”) att de som förvaltar till exempel en fond-i-fond eller fattar beslut hos en PPM-förvaltare måste fatta tre helt olika typer av beslut: (1) välja fördelning mellan aktier och räntebärande beroende på konjunkturen, (2) välja mellan aktier i olika länder och branscher, (3) välja rätt fond inom varje kategori, som borde vara deras främsta specialitet.
Men de första två besluten kommer dessa ”fondexperter” troligen att lyckas sämre med än den betydligt större grupp experter på allokering och aktier som redan finns hos de många fondbolag som ”fondexperterna” väljer mellan. Den som förvaltar en global aktiefond är rimligen mer fokuserad på att välja rätt region. Att förvalta en fond-i-fond eller liknande är ett bredare uppdrag, med en stor del av fokus på att utvärdera olika fondföretag och välja bland förvaltare.
Nu när undersökningen presenteras för fjärde gången är det ännu mer uppenbart en svaghet att det är hemligt vilka som har tackat nej till att svara och att det bara är 25 personer som har svarat. Men DN ifrågasätter inte om det är rimligt att bry sig om vad dessa 25 ”fondexperter” tror om framtiden för världens aktiebörser, trots att det rimligen vore bättre att fråga globalfondernas förvaltare.
Och även om det skulle stämma att dessa fondexperter i snitt är tillräckligt bra, så är det en uppenbar svaghet att undersökningen i resultatet tar med alla som accepterat att svara, utan att rensa bort de som tidigare haft fel och har lyckats dåligt i sin förvaltning. Nästa problem är att även om det bara vore ”vinnare” som tillfrågas, så redovisas inte svaren på ett ärligt sätt så att läsaren kan bedöma om det finns en statistiskt meningsfull skillnad. Här är tabellen som DN baserar sin rubrik och större delen av artikeln på:
| SFEI: "Vilken region tror du mest på för närvarande?" | ||||
| Region | maj 2011 |
nov 2010 |
maj 2010 |
nov 2009 |
| USA | 1 | 4 | 4 | 4 |
| Sverige | 2 | 3 | 2 | 3 |
| BRIC | 3 | 1 | 1 | 1 |
| Europa | 4 | 5 | 5 | 5 |
| Asien exkl Kina och Indien | 5 | 2 | 3 | 2 |
Tabellen ovan visar bara rangordningen, inte hur fördelningen ser ut eller hur stora skillnaderna är. Det är som sagt bara 25 personer som har svarat, men inte heller det nämner DN.
Seriöst och ärligt vore att redovisa fördelningen och hur många som har svarat respektive alternativ. Till exempel är det kanske 7 av 25 som tror att USA kommer att vara bäst, 6 av 25 tror att Sverige kommer att vara bäst och så vidare. Då skulle det bli tydligt att 18 av 25 som svarat tror att någon annan region än USA kommer att utvecklas bäst.
Vad betyder ”tror på”?
SPP har betalt Laika Consulting för att göra SFEI och frågan som ställts är enligt Laikas presentation ”Vilken region tror du mest på för närvarande?”
Men vad betyder ”tror på” egentligen? Till att börja med är det oklart om frågan gäller utvecklingen i den reala ekonomin (BNP-tillväxt) eller om frågan gäller börsutvecklingen. Det är även oklart om frågan tar hänsyn till ändrade valutakurser, eller om den gäller utvecklingen i lokal valuta.
Och även om alla 25 har tolkar frågan likadant, som att den gäller aktiefonders avkastning räknat i svenska kronor, så är det oklart om ”tror på” betyder ”kommer att ge högst avkastning” eller ”har störst chans att överraska positivt”. Och det är stor skillnad mellan dessa alternativ, det första är att ge svar på vilket alternativ som har högst förväntad avkastning, det andra är snarare att tippa vilket alternativ som ger mest risk (stort risktagande ger ju ibland högst avkastning).
Slutligen missar DN att nämna att svaren gavs 11-28 april, vilket betyder att de är i snitt fem veckor gamla. Det har hunnit hända mycket på aktiemarknaderna på fem veckor.
Hemliga svar
Värt att nämna vore också att det finns internationella undersökningar av samma typ, den mest kända under många år har varit Merrill Lynch ”Global Fund Manager Survey” där experter hos ungefär 300 globala kapitalförvaltare från hela världen svarar på ett stort antal frågor om bland annat vilka regioner de är mest positiva till (47 artiklar med detta nyckelord finns i arkivet här på Morningstar.se). Det vore lite mer meningsfullt om DN och andra svenska media berättade om globala undersökningar av denna typ.
Men om man kontrollerar historiskt så har Merrill Lynch undersökning lyckats dåligt med att spå framtiden, vilket kanske beror på att även den frågar både bra och dåliga förvaltare. Däremot är denna typ av undersökning bra för att visa ändrade åsikter som förklarar det som nyligen hänt, till exempel varför börsindex nyligen har rört sig upp eller ned.
Vid tidigare presentationer har jag kritiserat att de som svarar får vara ”hemliga” eftersom det ger en ökad möjlighet att ostraffat ljuga för att påverka opinionen åt ett håll som individen som svarar tjänar på. Ett minimum vid denna typ av undersökning är att ha med en lista med de 25 företag som är representerade med svar. Då har läsaren även möjlighet att se vilka välkända experter som saknas bland de som svarar. Men framförallt så skulle det då gå att se att många av de som svarat knappast är experter på USA och framtiden för börserna i New York.
Vilseledande
Min slutsats är att det inte ger någon som helst användbar prognos att fråga ”fondexperter” i Sverige om vilken region de tror mest på. När resultatet sprids i media utan bakgrundsfakta blir det vilseledande.
Det finns lagstiftning i Sverige mot vilseledande marknadsföring (som dock sällan används eller ger fällande domar), men det finns inte vad jag vet någon lag mot vilseledande undersökningar – det som skulle behövas är därför att media har journalister som har kunskap och eget kritiskt tänkande nog för att avgöra vilka resultat som är värda att sprida till läsekretsen. Men verkligheten är snarare redaktioner med tidsbrist, alltför breda ansvarsområden och fokus på att producera tillräckligt med text och illustrationer varje dag.
Därför återstår att läsaren har förmåga att kritiskt granska alla ”nyheter” som baseras på betalda undersökningar. Kolla om artikeln ger svar på följande frågor:
(1) Exakt vilken fråga har ställts?
(2) Hur har urvalet gjorts av dem som fått frågan?
(3) Hur stort är bortfallet och hur fördelas svaren?
(4) Fanns det ett svarsalternativ ”vet ej”?
(5) Mellan vilka datum gavs svaren?
Den som orkar kontrollera ser att artikeln i DN tisdag med rubriken ”Fondexperterna satsar åter i USA” svarar på 0 av dessa 5 frågor. Alltså är det enligt min erfarenhet inte värt att bry sig alls om resultatet som presenteras.
Xmedia Xrådgivare
