Så hittar du bästa fonden

Genom att använda rätt jämförelser på Morningstar ökar chansen att hitta framtida vinnare bland aktiefonderna. Här är några grundläggande tips.

Jonas Lindmark 2010-10-14 | 15:02
Facebook Twitter LinkedIn

De flesta som besöker Morningstar jämför enbart avkastningar (det syns på vilka vyer och sorteringar i sökningen som är mest populära). Tyvärr ger det stor risk för misstag, särskilt i valet mellan olika aktiefonder.

 

Många småsparare försöker tjäna på ”momentum” (de aktier eller fonder som den senaste tiden har stigit brantast) genom att sortera avkastningarna under korta tidsperioder, vanligast är 1 månad och 3 månader. Men ”vinnaren” då blir ofta fonder som har udda inriktning och som råkar investera i värdepapper som yttre omständigheter nyligen har höjt värdet på.

 

Därför är det lätt att bli lurad. Det enda du som fondsparare egentligen vet när en aktiefond är kortsiktig vinnare är (1) att fondens andelar nyligen har blivit dyrare, samt (2) att det finns andra investerare som lockas att köpa denna typ av aktier för att försöka tjäna på momentum, men å andra sidan kanske resten av aktiemarknaden passar på att sälja dyrt. Mer om detta i ”Dags att lämna momentum” (länk till höger).

 

Minst 5 år

 

För att hitta duktiga förvaltare krävs tvärtom jämförelser under långa tidsperioder. Minst 5 år och gärna 10 års historiska resultat behövs för att ge en rimlig chans att skilja tur från skicklighet. Det är 12,5 procent chans att välja rätt väg tre gånger i rad även för den som singlar slant. Men sannolikheten att med enbart tur välja rätt minst 8 av 10 år är bara 5,5 procent (1+10+45 delat med 1024). Bland 40 fonder som enbart chansar kommer alltså 5 att lyckas bättre än snittet tre år i rad, men bara 2 kommer att lyckas minst åtta av tio år.

 

Å andra sidan är det många fonder som inte har funnits i tio år och många som bytt ansvarig förvaltare. Därför är sorteringen i ”Sök fond” på avkastning 5 år, om användaren inte väljer något annat.

 

Även när historiken är lång så är det viktigt att jämföra fondernas avkastning under samma tidsperiod, för även en enda veckas skillnad i startpunkt kan ge stor skillnad om börserna under den veckan rörde sig kraftigt. Därför är det säkrast att jämföra alla fonder per samma datum, genom att använda vy ”Per år” i sökningen. Då är alla fonders avkastning per senaste månadsskifte (fast det finns ändå skillnader som alltid gör att jämförelser inte blir exakt rättvisa, se "Strunta i decimalerna").

 

Denna vy ger även en annan fördel nämligen att avkastningen är omräknad till snitt per år. Att fondbolagen ska redovisa avkastningen per år är ett krav i USA, eftersom det är lätt att bli lurad av hög totalavkastning när spartiden är lång. Till exempel låter det mer imponerande att en fond har stigit 116 procent, fastän det är likvärdigt med att den under 10 år i snitt har segat sig upp 8 procent per år (med ränta på ränta).

 

Dessutom är det viktigt att jämföra avkastningen med andra liknande fonder. Morningstar försöker lägga fokus på att jämföra enbart med fonder i samma kategori, men vi ger även möjligheter att jämföra inom större grupper med hjälp av våra fondindex, som tills vidare ligger separat på sajten under ”Verktyg”. På sidan för ett enskilt fondindex finns en vy som heter ”Fonder inom fondgruppen” där det går att se hur varje fond jämförs med allt större grupper i en trädstruktur.

 

För dig som själv vill välja ut exakt vilka fonder som ska jämföras så finns funktionen Jämför i sökningen. Markera först de intressanta fonderna med en bock i rutan till vänster om fondens namn och klicka sedan på ”Jämför”.

 

Lån ger större risk

 

Fast ändå är det lätt att bli lurad av skillnader i avkastning, om man inte tar hänsyn till skillnader i risktagande. Det enklaste sättet för en förvaltare att ha god chans att åstadkomma hög avkastning är genom hög belåning, vilket även kan ske indirekt genom att de företag som fonden köper aktier i är högt belånade. En populär sådan fond är Xact Bull. Så länge aktiemarknaden stiger brant ger ”hävstång” (som lån ofta kallas) en självklar fördel, men baksidan är större förluster när marknaden viker.

 

Redan genom att jämföra olika fonder i samma diagram syns det tydligt vilka marknader och förvaltare som ger störst risk för förluster. Morningstar ger även möjlighet att jämföra en matematisk beräkning av fondernas historiska risk (standardavvikelsen hos avkastningen) under 1, 3, 5 och 10 år. Dessa nyckeltal finns på vy ”Risk” i sökningen.

 

Morningstar Rating är en sammanfattning av denna information (samma datum, samma kategori, långa tidsperioder, hänsyn till risk) och tar dessutom hänsyn till skillnader i köpavgifter. Men fondbetygen på 1-5 stjärnor ger bara en grov sortering, så det är viktigt att granska fondernas innehåll mer i detalj.

 

Andra hjälpmedel

 

Det finns därför även andra hjälpmedel som är viktiga för att jämföra fonder på att bra sätt och öka chansen att hitta framtida vinnare. Ett enkelt men tydligt verktyg är att jämföra fondernas Style Box. Den visar var fokus finns i aktiefondernas innehav i två dimensioner, dels mellan stort och litet börsvärde hos bolagen, dels vilka förväntningar som finns i aktiens värdering (värde, mix eller tillväxt). Fonder med olika placeringsinriktning har ofta portföljer på helt olika plats i styleboxen, men det är inte förvaltarens förtjänst om yttre omständigheter nyligen lyft värdet på aktier med en viss inriktning.

 

Ett mer detaljerat sätt att hitta skillnader och därmed den bästa fonden är verktyget Morningstar X-Ray, som finns både i portföljhanteraren och i sökningen. Där visas skillnaderna mellan fonderna ur flera perspektiv (se ”Kolla både Xray och Style Box”, länk ovan till höger).

 

Slutligen är det väldigt viktigt att jämföra vad fondbolagen utlovar om fondernas innehav (både Morningstars text ”Placeringsinriktning” och den mer detaljerade beskrivning som finns i fondens faktablad och fondbestämmelser). Fundera sedan på om det verkar troligt att de fonder som har lyckats bäst historiskt har gjort det därför att aktiemarknaden den senaste tiden favoriserat en viss typ av aktier som vissa fonder råkar äga – eller om det snarare verkar vara skillnader i förvaltarens kompetens och urvalsprocess som förklarar framgången (mer om detta i ”Sju tecken på bra normala fonder”).


Xavkastning Xfondbetyg Xköptips Xrisk

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar