Den senaste veckan har aktiefonderna i snitt backat 4 procent och börsnedgången fortsätter i dag. Nedgången är lika stor i både Europa och USA, så förklaringen verkar vara en allmänt ökad oro över den ekonomiska utvecklingen.
Första halvåret slutar därmed kring noll för svenskregistrerade aktiefonder. Sverigefonderna är bland vinnarna, medan Europafonderna dominerar bland förlorarna. Förklaringen till att svenska aktier klarar sig bättre är rimligen i grunden att svensk ekonomi är betydligt starkare än i de flesta länder i södra Europa, där underskotten i de offentliga finanserna är stora och bytesbalansen svag.
Sparpaket hotar tillväxten
Paul Krugman, som fick Nobelpriset i ekonomi 2008, skärper tonen i sin senaste krönika i New York Times och varnar under rubriken ”The Third Depression” (27/6) för alltför snabb statlig åtstramning. Politiker runt om i världen har de senaste månaderna flyttat fokus till att minska utgifterna för att balansera offentliga finanser. I många länder lanseras nu sparpaket för att försöka hindra att krisen i Grekland smittar.
Problemet är att på kort sikt behövs fortfarande kraftig finanspolitisk stimulans för att minska arbetslösheten och öka konsumtionen – rekordlåga räntor räcker inte – många länder riskerar annars att hamna i samma problem med deflation och svag tillväxt som Japan. I övrigt verkar det främsta hoppet vara att den starka tillväxten i Kina ska dra med sig resten av världsekonomin uppåt, men där hotar nu nästa fastighetsbubbla att spricka.
USA:s centralbank Federal Reserve ger i pressmeddelandet efter det senaste räntebeslutet förra veckan en dystrare bild av den ekonomiska utvecklingen än tidigare. Hög arbetslöshet, svag inkomsttillväxt, lägre bostadspriser och stram kreditgivning gör att tillväxten troligen blir fortsatt svag.
Starkare krona hotar
Räknat i USA-dollar har de flesta av världens aktiebörser fallit tillbaka rejält under första halvåret 2010. MSCI världsindex har backat 11 procent räknat i dollar, med mer än hela nedgången under andra kvartalet. De flesta stora investerare internationellt har dollarn eller en valuta kopplad till dollarn som utgångspunkt, så detta perspektiv visar tydligt hur framtidsutsikterna har mörknat.
Ytterligare ett mörkt moln hotar nu svenska fondsparare, som hittills inte fullt ut upplevt nedgången eftersom den svenska kronan samtidigt har försvagats. Dollarn stärktes kraftigt under maj samtidigt som börserna föll och fortfarande är dollarn 7 procent dyrare än för tre månader sedan. Men de svenska statsfinanserna är starka jämfört med resten av Europa. Fram till augusti 2008 var kronan starkare mot både dollar och euro än den varit därefter. Om svenska kronan återhämtar sig framöver, så ger det ytterligare värdeminskning i aktiefonder som investerar utomlands.
Inte pålitlig ännu
Jag tycker att börsutvecklingen är logisk, eftersom den följer historiska mönster. Chris Watling, chef för Longview Economics, påpekar i en analys i Financial Times förra veckan att mönstret i investerarnas psykologi under börsuppgångar har varit tydligt. Första fasen pågår i snitt 11 månader i USA och då stig aktiekurserna kraftigt eftersom allt fler ser tecken på bättre tider. Nästa fas är ungefär lika lång, men då faller aktiekurserna i snitt 7 procent, när det blir uppenbart att högre räntor snart kommer att dämpa efterfrågan. Den tredje fasen pågår normalt betydligt längre och då sker också merparten av värdeökningen, men den börjar inte förrän merparten av investerarna känner sig säkra på att högkonjunkturen är pålitlig.
Där är vi inte ännu. Problemen i världsekonomin är fortfarande tydliga: höga energipriser bromsar, bankerna tvekar att ge nya lån, arbetslösheten är som sagt hög och ändå fokuserar många politiker på att minska de statliga underskotten. Det underliggande problemet är en historiskt sett väldigt hög skuldsättning, skulder som finanskrisen gjort tydligt måste betalas tillbaka. Alltså har sparandet ökat och trots stimulans med rekordlåga räntor så har återhämtningen i den ekonomiska tillväxten därför hittills varit trög.
De låsningar som har skapats av finanskrisen är svårlösta, vilket gör att lågkonjunkturen blir längre än normalt. Under hösten 2009 skedde en stark återhämtning på världens börser, eftersom krisen inte blev så djup som många hade befarat. Men samtidigt verkar många ha underskattat hur lång tid det tar innan företagen börjar nyanställa på allvar och för hushållen att återskapa sina balansräkningar.
Bättre i höst
Jag tror att oron och besvikelsen kommer att hålla i sig de närmaste månaderna. Börsföretagens rapporter för andra kvartalet kan tillfälligt flytta fokus till den kortsiktiga trenden, men kravet att högkonjunkturen ska vara pålitlig finns kvar. Därmed håller jag fast vid den analys jag gjorde vid årsskiftet, att börsuppgången under hösten 2009 var för brant – tog ut för mycket i förskott – vilket troligen ger fortsatt besvikelse under tredje kvartalet och mitt tips är därför att det kommer ett bättre köptillfälle för fondspararna senare i höst.
Xdollarperspektiv Xköptillfälle Xköptips
