Indexfonder med låga kostnader brukar överträffa genomsnittet för aktivt förvaltade fonder, särskilt under långa mätperioder. Det är inte bara lägre förvaltningsavgift som ger fördel, minst lika viktigt är att de undviker de extra transaktionskostnader som de aktiva förvaltarnas affärer orsakar, genom att passivt äga samma fördelning av aktier som ett börsindex.
Bland svenskregistrerade indexfonder har hälften 4 stjärnor i Morningstar Rating. De flesta övriga har 3 stjärnor och några få har 2 eller 5 stjärnor. Snittbetyget blir därmed 3,6 vilket är klart bättre än snittbetyget totalt för alla fonder på 3,0. Men jag fick ett brev
från en läsare som heter Staffan om ett undantag:
Det är sådant här som får mig att tvivla på aktier och föredra hedgefonder: SEB USA Indexfond - Lux utd (index) tio år -48,54 % SEK. Märkligt att USA som är världens ekonomiska stormakt har en sådan aktieutveckling. Det beror inte på valutakursen har jag kollat, det skiljer bara 6% över en 10-årsperiod.
Precis som de flesta erfarna fondsparare vet jag att USA-fonder var vinnare på 90-talet, men har varit en dålig placering de senaste tio åren. Men jag blev förvånad att en indexfond har lyckats så extremt dåligt.
Fondbetygen bara 2 stjärnor
SEB USA Indexfond är nummer 56 av 58 de senaste tio åren, bland fondklasser i kategorin ”USA, mix bolag”. Snittavkastningen hos USA-fonderna är minus 35 procent (fram till 2 juni), vilket beror på att startpunkten är nära toppen under IT-bubblan. Men SEB USA Index har backat hela 52 procent. Att ta igen det extra raset är svårt, för att komma ikapp snittet skulle fonden behöva stiga 34 procent.
Ännu mer förvånad blev jag när jag såg att alla SEB:s indexfonder som fått Morningstar Rating bara har 2 stjärnor (per 30 april). Så jag funderade och kom ihåg att SEB faktiskt inte har haft indexfonder i tio år. Jag letade i årsrapporterna och hittade i det finstilta att bankens bara erbjudit egna indexfonder sedan sommaren 2008.
Men Staffans fråga gäller en fond som startades redan 1993 med namnet ”S-E-Banken Fund Nordamerika” och lämnade utdelningar för att passa i de utländska kapitalförsäkringar som banken sålde. Därefter har den fortsatt att vara en USA-fond, men namnet har ändrats flera gånger och varit bland annat ”SEB Lux Equity Fund – North America”, ”SEB Nordamerikafond – Lux ack”, ”SEB Lux (F) – Nordamerikafond”, ”SEB Lux Fund – North America Equity”, ”SEB North America Equity Fund – SEB Fund 3” och ”SEB Choice Nordamerikafond – Lux utd”. Förvaltare har varit bland andra Lars Rodert, Thor Udenaes, Mammen Chally, Pontus Lidbrink och Andreas Detterfelt.
Fast resultaten var dåliga, intresset från bankens kunder svagt och i slutet av 2008 fanns bara 59 miljoner kronor i fonden. Måndag 16 mars 2009 bytte fonden strategi till indexfond. Samtidigt sänktes förvaltningsavgiften från 1,75 till 0,4 procent per år. Enligt senaste rapport innehåller fonden numera 1,9 miljarder kronor – drygt trettio gånger mer än innan strategibytet.
Logisk förklaring
Nackdelen med att byta namn ännu en gång på den gamla USA-fonden är förstås att de dåliga resultaten lever vidare, bland annat i form av låga fondbetyg. Fler än Staffan har säkert sett fondens dåliga historiska resultat och undrat varför SEB är så dåliga på att förvalta indexfonder. Och för den nuvarande förvaltaren Andreas Detterfelt är detta förstås trist. Alltså borde det finnas en logisk förklaring:
Skatteskäl? Nej, de ursprungliga kunderna sparade via kapitalförsäkringar och påverkas inte av reavinstskatt. De senaste tio åren har som sagt resultaten varit dåliga, så i mars 2009 – på botten efter finanskrisen – kan det inte ha funnits många reavinster i fonden.
Behålla intäkter från gamla kunder? Nja, som sagt fanns det bara 59 miljoner kronor i fonden, som dessutom fick en drastisk sänkning av årsavgiften. Det skulle rimligen ha varit mer lönsamt att övertala dessa kunder att byta till en lika dyr fond.
Snabbare? Nej, myndigheterna i Luxemburg är kända för att hantera nya fonder mycket snabbare än den svenska Finansinspektionen. Särskilt i mars 2009, då få nya fonder startade, kan det knappast ha gått märkbart snabbare att byta fondnamn ännu en gång.
Enklare administration? Ja, detta är den enda förklaring som verkar logisk. Istället för att ta besväret att lägga ned en fond och samtidigt starta en annan i samma kategori, så har tjänstemännen hos SEB förenklat för sig genom att ännu en gång byta namn på den gamla fonden. Även två andra av bankens fyra indexfonder är gamla fonder som bytt namn. Bara en, SEB Sverige Index, har ända från start varit en indexfond.
Om man vill dra generella slutsatser om indexfonder, så gäller det alltså att rensa bort fonder som tidigare har varit aktivt förvaltade. Och – för att svara på läsarfrågan – om man vill dra slutsatser baserat på värdeutvecklingen hos USA-aktier, så gäller det att välja en fond som faktiskt har varit indexfond under hela perioden. Eller istället använda ett medelvärde för alla fonder i kategorin, till exempel Morningstars fondindex.
