En debatt lika gammal som fondsparandet är frågan om vanliga människor klarar att välja rätt fonder – både vid köp och vid byten. Många politiker och experter har varit negativa, till exempel i debatten kring PPM, och hävdat att vanliga människor i genomsnitt gör dåliga val.
Att kontrollera hur fondspararna i genomsnitt har lyckats är möjligt om det finns bra statistik, men fondbolagen rapporterar inte exakt hur insättningar och uttag fördelar sig enskilda månader. Fast under långa mätperioder går det att göra en bra analys även med hjälp av fondförmögenheten varje kvartal och avkastningarna under enskilda månader.
Vägd jämfört med ovägd
Nyckeln är att räkna ut skillnaden mellan den ovägda snittavkastningen (fondens rapporterade avkastning per år) och snittavkastningen vägd med hur mycket kapital som funnits i fonden (spararnas kapitalvägda årsavkastning, ibland kallad internränta). Om den vägda avkastningen per år har varit högre än fondens snittavkastning, så betyder det att spararna har haft mer pengar i fonden under perioden när den utvecklats bra.
Morningstar i USA kallar den vägda avkastningen för ”Investor Return” vilket översatt till svenska blir ”spararnas avkastning”. Detta mått visar alltså hur den genomsnittlige spararen i en fond har lyckats, med hänsyn till effekterna av de flöden av pengar in och ut ur fonden som skapas av samtliga fondsparares köp och försäljningar av fondandelar. Om många fondsparare köpte fonden efter branta uppgångar och sedan sålde i en svacka, så blir spararnas snittavkastning lägre än fondandelarnas värdeförändring. Men om fondspararna istället lyckades köpa billigt och sälja när fonden stod högt, så skulle spararnas snittavkastning bli högre än fondens rapporterade avkastning under samma period.
Dåligt i USA – bra i Sverige
För alla fonder som säljs i USA var den rapporterade avkastningen i snitt 2,38% per år under perioden 2005-2009, men på grund av dåliga affärer var den vägda avkastningen – spararnas snittavkastning – bara 1,66% per år (båda i dollar). Skillnaden på minus 0,72 procentenheter per år är kostnaden för dåliga fondval.
Den senaste veckan har vi på Morningstar i Stockholm gjort motsvarande beräkningar för fonder registrerade i Sverige. Totalt 313 fonder har funnits i över 5 år och har rapporterat sin förmögenhet minst var sjätte månad. De har i snitt stigit med 6,54 procent räknat i svenska kronor under perioden 2005-2009, alltså betydligt mer än fonderna i USA (vilket dock delvis kompenseras av en starkare dollar). Men det verkligt intressanta är att den vägda avkastningen per fond i Sverige i snitt är 6,99 procent. Skillnaden på plus 0,45 procentenheter per år är en vinst som svenska fondsparare har gjort genom att de lyckats bra med att välja fonder så att de i snitt haft mer pengar insatta under perioder då fonderna utvecklats bra.
Slutsatsen är alltså att fondspararna i Sverige de senaste fem åren har lyckats bra med att välja rätt fonder vid köp och byten, medan amerikanerna lyckats dåligt. Fast det kan vara tillfälliga omständigheter som förklarar skillnaden, nämligen att fonder som råkar vara populära i Sverige har råkat röra sig på ett sätt som uppmuntrat spararna att välja rätt. Som tabellen nedan visar är det nämligen stor skillnad mellan kategorier:
| Stor skillnad mellan kategorier | |||
| Avkastning 2005-2009 % per år: Morningstar kategori |
Ovägt = fondernas snittavk |
Vägt = spararnas snittavk |
Skillnad, %-enh per år |
| Ryssland | 18,97 | 26,06 | 7,08 |
| Sverige, små/medelstora | 11,48 | 14,67 | 3,19 |
| Sverige | 8,80 | 10,60 | 1,81 |
| Branschfond, ny teknik | 2,44 | 3,65 | 1,21 |
| Global & Sverige | 6,86 | 7,85 | 0,98 |
| Europa, mix bolag | 4,63 | 5,20 | 0,58 |
| Blandfond SEK, aggressiv | 5,61 | 5,87 | 0,26 |
| Ränte, SEK obligationer, långa | 3,79 | 4,04 | 0,25 |
| Ränte, SEK penningmarknad | 2,34 | 2,50 | 0,15 |
| USA, mix bolag | 1,13 | 1,05 | -0,09 |
| Blandfond Generation 2015+ | 5,10 | 4,56 | -0,54 |
| Global, mix bolag | 3,43 | 2,81 | -0,62 |
| Asien ex Japan | 11,57 | 10,56 | -1,01 |
| Tillväxtmarknader | 13,08 | 10,66 | -2,42 |
| Latinamerika | 25,70 | 17,17 | -8,53 |
| Totalt alla 313 fonder | 6,54 | 6,99 | 0,45 |
Sverigefonder är populära här och 21 procent av fonderna i undersökningen investerar enbart i svenska aktier, plus att många andra har en stor del placerat på Stockholmsbörsen. Som synes i tabellen är detta förutom Rysslandsfonder den fondtyp där svenskarna i allmänhet har lyckats bäst.
Rysslandsfonderna är i toppen av tabellen, medan Latinamerikafonderna är i botten, vilket ger en ledtråd till den troliga orsaken till att svenska fondsparare i allmänhet har lyckats så bra de senaste fem åren. Om man jämför börsutvecklingen i Ryssland och Latinamerika de senaste 5 åren, så är den avgörande skillnaden att Moskvabörsen hade en extremt brant uppgång redan under 2005, men sedan var avkastningen högre på andra tillväxtmarknader som Indien och Kina under 2006 och 2007. Det gjorde att många fondsparare flytta pengar till andra fonder under dessa år. Uppgången för Latinamerikafonderna var däremot betydligt brantare under 2007, så de fick stora inflöden strax innan börsraset 2008.
Sverige liknar Ryssland
Och för Sverigefonderna syns en liknande avvikelse som hos Rysslandsfonder, fast nästan ännu tydligare. De utvecklades starkt jämfört med snittet bland aktiefonder fram till sommaren 2007 och började sedan backa ganska långsamt redan under den hösten 2007, vilket gav fondspararna mer tid att flytta sina pengar till andra fonder innan börsraset 2008.
Därmed är det kanske främst tur som gjort att svenska fondsparare klarat sig bra de senaste 5 åren, ungefär som att många svenskar råkade ovanligt illa ut när IT-bubblan sprack eftersom en så stor del av Stockholmsbörsen då drabbades hårt. Men resultatet de senaste fem åren, med en överavkastning på i snitt 0,45 procent per år, ger ändå hopp om att svenskarna är smarta och att vanliga småsparare faktiskt kan göra bra fondval.
Mer om de enskilda fonder som har haft ovanligt hög eller ovanligt låg vägd avkastning jämfört med fondens ovägda snittavkastning finns i analysen ”Här har spararna lyckats bäst och sämst” (länk ovan till höger).
Xfondfakta Xstatistik Xrysslandsfonder
:quality(80)/cloudfront-us-east-1.images.arcpublishing.com/morningstar/NNGJ3G4COBBN5NSKSKMWOVYSMA.png)
:quality(80)/cloudfront-us-east-1.images.arcpublishing.com/morningstar/65ZULTM63AT4J7TRZBDQ2L7XIA.jpg)
