Vi håller på med uppdateringar av Portföljhanteraren. Den blir tillgänglig igen så snart som möjligt. Tack för ditt tålamod.

Hög tillväxt är ofta för dyr

Många svenskar lockas att spara i Indienfonder och Kinafonder, men hög tillväxt i ett lands ekonomi följs alltför ofta av dålig avkastning från landets aktier.

Jonas Lindmark 2009-11-19 | 0:00
Facebook Twitter LinkedIn
I börja
n på veckan var jag med i chatt på internet, där jag svarade på frågor om PPM-sparande från tidningen Sydsvenskans läsare. En fråga har fastnat i minnet:

”Vad kan du rekommendera i fondväg för ett sparande åt vår lilla dotter. Vi vill prova Indien eller Kina, men vad?”

Ständigt upprepas samma trista mönster: Människor satsar ofta på de aktiefonder som redan har stigit kraftigt, särskilt om en bransch eller ett land har haft hög tillväxt de senaste åren. Och alltför många satsar nära toppen.

Förväntningar för långt in i framtiden

Men även om den verkliga produktio

nen i ett land eller en bransch fortsätter att stiga kraftigt, så finns inget likhetstecken med att aktier i dessa börsföretag ger hög avkastning. Aktiekurser styrs av förväntningar på framtiden som ofta intecknas alltför långt in i framtiden.

Den bästa vetenskapliga granskningen har gjorts av forskare vid London Business School – Elroy Dimson, Paul Marsh och Mike Staunton – som har analyserat börsutvecklingen i olika länder drygt 100 år bakåt med mycket tydliga resultat: Aktier i de länder som haft lägst tillväxt de föregående fem åren gav i snitt 12 procent avkastning per år de kommande fem åren. Aktier i de länder som haft högst BNP-tillväxt gav bara 6 procent framtida snittavkastning.

Och det finns gott om exempel att lära sig av. För 20 år sedan väckte Japan avund med hög BNP-tillväxt – därefter har Japanfonder varit en usel placering. För 10 år sedan var det IT-fonder som lockade mest – sedan rasade dessa aktier allra mest under 2001 och 2002. Även bioteknik (topp 1990), Latinamerika (topp 1994) och läkemedel (2001) har lockat investerare på liknande sätt.

Indien och Kina populära i PPM

De svenskar som först nu funderar på att börja spara i Indien- eller Kinafonder är två år efter toppen i intresset – för det är två år sedan dessa aktiebörser passerade sina högsta noteringar. Men trots börsraset 2008 (som visade den höga risken) och den branta återhämtningen det senaste året (som betyder att det bästa köptillfället uppenbart är förbi) så har många fondsparare förhoppningarna kvar.

Statistiken från PPM visar att intresset för Indien- och Kinafonder har minskat under oktober, åtminstone om man räknar antalet PPM-väljare. Men fortfarande är det 91.000 som har valt Baring Hong Kong China och 35.000 som valt Simplicity Indien – fonderna som var vinnare 2007 men ännu större förlorare 2008.

Baring Hong Kong China steg hela 67 procent både 2006 och 2007 så i början av 2008 var det en av de mest valda fonderna inom PPM med 126.000 väljare. Förra året föll andelskursen 44 procent och efter årets återhämtning är andelskursen nu tillbaka på samma nivå som i mitten av 2007. Både sett över de senaste tre och fem åren är fonden därmed åter en vinnare – vilket betyder att kinesiska aktier åter är högt värderade.

Simplicity Indien har haft en ännu mer extrem utveckling. 2007 var den allra bäst bland PPM-fonderna med en värdeökning på 98 procent vilket gav 73.000 PPM-väljare i slutet av året. Året därefter var avkastningen minus 67 procent. Som så ofta köpte de flesta fondsparare in sig nära toppen och börsraset gjorde att fondens andelsägare förlorade drygt 2 miljarder kronor – dubbelt så mycket som de tjänat på hela uppgången föregående tre år (se ”Dyr timing i Simplicity Indien”).

Hög tillväxt ofta för dyr

Jag önskar att fler förstod att ett land med hög tillväxt hos BNP inte behöver ha köpvärda aktier. Dels kan aktierna helt enkelt vara för dyra jämfört med framtidsutsikterna. Dels är det sällan som den höga tillväxten håller i sig så många år som optimisterna tror.

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar