Om det någonsin ska ske en sänkning av den svenska kapitalbeskattningen, så finns knappast ett bättre tillfälle än under de närmaste månaderna. Rekordlåga räntor och gör att det finns gott om utrymme att genomföra samma typ av reform som 1994.
Det gäller att passa på nu när räntorna är väldigt låga, för det ger utrymme för den nödvändiga växlingen av lägre kapitalskatt mot lägre ränteavdrag (nödvändigt både för finansieringen och för att hindra skatteplanering). Sveriges boende, även om de nyligen köpt villa eller bostadsrätt, borde rimligen klara av sänkta ränteavdrag nu när räntorna är så extremt låga. Dessutom s
kulle sänkta ränteavdrag hjälpa till att bromsa den förnyade prisuppgången på bostäder, som många experter menar hotar att bli en ny bubbla.
Årlig skatt även på Luxemburgfonder
Fast även om det redan finns planer på en skattereform, så är det förstås inget som finansdepartementet vill ska läcka ut i förväg. För tre veckor sedan tillsatte regeringen istället en utredning av enbart fondskatten, främst vilka möjligheter som finns att sluta tvinga svenska fonder att lämna utdelningar och istället ta ut skatten på ägarnivå.
Bakgrunden till utredningen av Hases Per Sjöblom är att nya EU-regler öppnar för fusioner av fonder i olika länder, som hotar att ge en utflyttning från Sverige. Hittills har enbart svenska investeringsfonder haft en schablonintäkt på 1,5 procent av kapitalet per år, vilket tvingar fram utdelningar från svenska fonder som kapitalbeskattas. Och ger utländska fonder en fördel. En utgångspunkt för utredningen är neutralitet i beskattningen mellan å ena sidan direkt ägande av värdepapper och å andra sidan indirekt ägande av sådana genom en investeringsfond, vilket talar för att utredningens förslag blir en skärpning av beskattningen av utländska fonder.
Min gissning är att det redan finns förslag att använda finansbranschen ökade datorkapacitet till att kräva in fler uppgifter om det enskilda ägandet av fonder, vilket skulle göra det möjligt att istället lägga en liknande schablonintäkt på de enskilda individerna. Då skulle även fonder som är registrerade i till exempel Finland eller Luxemburg ge en årlig skattekostnad som motsvarar skatten för den som äger samma aktier direkt. Uppdraget ska redovisas senast om fem månader, 31 januari 2010, så vi får snart besked.
Sparande mer gynnat i resten av EU
Fast det som verkligen skiljer Sverige från resten av EU är att vi har högre skatt på kapitalinkomster, både utdelningar och reavinster. En anpassning skulle åtminstone ge en sänkning från 30 till 20 procent kapitalskatt. De flesta länder inom EU har 20 procent eller lägre, så i takt med att arbets- och bostadsmarknaden inom Europa integreras allt mer blir det ohållbart att avvika.
Sverige har väldigt länge haft klart högre kapitalbeskattning än de flesta andra länder i världen. En första anpassning bestämdes ”den underbara natten” ett par år efter valutavregleringen 1988. Nästa stora steg togs 1993 när den borgerliga regeringen halverade kapitalbeskattningen från 1 januari 1994. Det var knappast en slump att tidpunkten valdes så att de positiva effekterna kom strax innan riksdagsvalet samma år.
Men efter valet hösten 1994 togs den reformen tillbaka av socialdemokraterna och sedan har nästan ingenting alls hänt inom kapitalbeskattningen förrän arvs- och gåvoskatten äntligen togs bort för fyra år sedan. När vi efter 12 år med socialdemokratiskt styre nu åter har en borgerlig regeringen så verkar det rimligt med en upprepning – det skulle betyda att en genomgripande reform av kapitalbeskattningen börjar gälla från den 1 januari 2010.
En positiv effekt av sänkt kapitalskatt i Sverige är att delar av de stora förmögenheter som under många år lämnat Sverige (skatteverket har summerat till 500 miljarder kronor) skulle lockas att återvända hem. Det skulle kanske även ge nya investeringar och öka tillväxten. När gamla vinster realiseras ökar dessutom skatteintäkterna tillfälligt och den ökade omsättningen av placeringar ger ökad konkurrens, bland annat mellan fondbolagen.
Mer skatteplanering hot
Problemet med längre kapitalskatten är främst ökad risk för skatteplanering, där inkomst av tjänst på olika sätt omvandlas till reavinster. Ett enkelt exempel är byggjobbaren som lever på vinsterna av att fixa till renoveringsobjekt, samt varje år säljer med reavinst och flyttar till en ny lägenhet eller nytt hus. Liknande möjligheter finns för egenföretagare som med jämna mellanrum säljer ”skalbolag”.
Ett annat knepigt område är att försäkringssparande – både kapitalförsäkringar och pensionsförsäkringar – sedan tjugo år tillbaka har en egen beskattning som kallas avkastningsskatt. Den är egentligen snarare en förmögenhetsskatt, eftersom den tas ut i procent av marknadsvärdet varje år, lika stor procent oavsett hur stor årets avkastning faktiskt har varit. En gräns på 12.000 kronor per år för insättningar i privata pensionsförsäkringar infördes våren 2007, samtidigt som förmögenhetsskatten togs bort. Tidigare har funnit tydliga signaler om att skattfördelarna för pensionssparande var på väg att försvinna helt, men beslutet 2007 var en signal att avkastningsskatten ska vara kvar. Men om skatten sänks för direktsparande kommer det säkert krav att även försäkringssparande ska få bättre villkor.
Min slutsats är att vi nu är nära en trolig tidpunkt för sänkt kapitalskatt. Det är förstås möjligt att alliansens politiska strateger spår att andra reformer ger större chans att vinna riksdagsvalet om ett år. Men det verkar ändå klokt att fondsparare som har möjlighet väntar till nästa år med att sälja med vinst.
.jpg)
