Dags byta bort vanliga räntefonder

Rekordlåga räntor plus rekordsvag krona ger tillsammans stor risk att fondsparare blir vilseledda av räntefondernas historik. Avkastningen blir mycket lägre i framtiden och andra alternativ borde locka mycket mer.

Jonas Lindmark 2009-02-26 | 14:00
Facebook Twitter LinkedIn

Två dramatiska förändringar det senaste halvåret har helt ändrat förutsättningarna att få bra avkastning från räntefonder.

Låga räntor och svag krona

Den första är Riksbankens branta sänkning av reporäntan från 4,75 till 1,00 procent på bara fem månader. Även utomlands har räntorna sänkts, vilket ökat värdet på långa obligationer. Effekten är hög avkastning från obligationsfonder under 2008, men mycket låga räntor framöver. 5-åriga svenska statsobligationer ger nu bara ungefär 2 procent per år.

Den andra förändringen är kronans branta försvagning. I snitt är nedgången 19 procent från den ganska stabila nivå som gällde i somras (mätt som TCW-index). Men jämfört med USA-dollar och yen är raset betydligt större. Omvänt betyder detta att räntepapper i utländsk valuta har blivit mer värda. Den som växlade 100 kronor till dollar för åtta månader sedan får ungefär 145 kronor tillbaka i dag. Och yenen har under samma period stigit hela 65 procent.

Effekten är i båda fallen att skillnaden ökat dramatiskt mellan den historiska avkastningen och vad som är rimligt att vänta sig framöver. Svenska obligationsfonder har tjänat rejält på lägre räntor och vinnare är utländska räntefonder som placerat i de valutor som stigit mest. Men baksidan av detta är att möjligheterna till bra avkastning i framtiden har minskat kraftigt.

Kronan kommer återhämta sig

TCW-index har den här veckan slagit rekord, vilket betyder att kronan aldrig har varit så svag sedan den fasta växelkursen släpptes i november 1992. Och den långa raden devalveringar under 1970- och 1980-talet betyder att de senaste 17 årens försvagning är fortsättningen på en lång historisk trend.

Men samtidigt finns ett tydligt mönster att kronan återhämtar sig under goda tider – både 1994-1996 och 2002-2004 stärktes kronan rejält. Därmed är det rimligt att räkna med att kronan kommer att återhämta sig rejält även under nästa konjunkturuppgång. Räntefonder som placerar utomlands ger alltså hög risk för valutaförluster framöver.

Mer osäkert är hur räntorna utvecklas framöver. Skulle prisnedgången på bostadsmarknaden fortsätta en längre period så är det möjligt att fallande priser dominerar allt mer. I så fall ger det en lång period med extremt låga räntor, ungefär som i Japan de senaste tio åren. Men den motsatta förlustrisken är betydligt större, nämligen att stigande inflation och därmed högre räntor gör att obligationer faller i värde under en lång period.

Låga räntor eller negativ avkastning

Ända sedan 1992 har Sverige haft en långsiktig trend med fallande långräntor, men om den bryts kan obligationsfonder ge negativ avkastning flera år i rad. Detta gäller särskilt realräntefonder, eftersom reala obligationer i snitt har längre löptid.

Låga räntor eller negativ avkastning – det är de enda två realistiska alternativen framöver. Alltså finns liten anledning att spara i vanliga räntefonder framöver.

Även blandfonder med en stor andel räntebärande kommer rimligen att få en mycket seg utveckling framöver. En rimlig lösning är att dela upp dessa pengar – den riskfyllda delen i aktiefonder, den säkra delen i något annat än vanliga räntefonder.

Särskilt gäller det räntefonder med höga avgifter som främst placerar i statsobligationer. Storbankerna har flera räntefonder med förvaltningsavgifter kring 1 procent per år och nu när de 5-åriga statsobligationerna ger räntor ligger kring 2 procent betyder det ett netto kring 1 procent till den som sparar i de dyraste räntefonderna.

Dags att byta

Det är därför dags att byta till alternativ med bättre framtidsutsikter. Vad som passar bäst beror främst på om sparandet är inlåst och hur lång den återstående spartiden är.

Du som sparar direkt i räntefonder och vill vara säker på att undvika förluster kan flytta pengarna till konton hos banker och andra institut, som ger högre ränta och skyddas av den statliga insättningsgarantin. Mindre banker med osäker framtid tvingas just nu betala betydligt högre räntor än staten, vilket privatpersoner kan tjäna på upp till gränsen 500.000 kronor. Tänk dock på att pengarna kan bli låsta under flera månader, det visar till exempel hanteringen av Custodia Credit.

För pengar som är inlåsta hos PPM och i pensionsförsäkringar finns bara alternativet att välja mellan olika fonder, men både vanliga räntefonder som placera i statspapper och de som placerar utomlands ger som sagt hög risk för värdeminskning. Ett alternativ som redan backat i värde och därmed ger chans till revansch är företagsobligationer. Hos PPM hittar jag bara Öhmans Företagsobligationsfond och även i fondförsäkringar är det ofta svårt att hitta denna fondkategori.

Mer aktiefonder långsiktigt

Men inlåst sparande är ofta långsiktigt, med minst 5 års spartid kvar, så efter förra årets börsras tycker jag att det är vettigt att öka andelen aktiefonder och därmed öka chansen att ta igen förra årets värdeminskning. Ett problem då är att om kronan återhämtar sig så kommer utländska aktier att falla i värde (se ”När kronan återhämtar sig kommer nästa smäll”), vilket är ett starkt argument att välja en hög andel svenska aktier.

Sverigefonder ger även skydd ifall att den kraftiga politiska stimulans som nu ges i nästa skede ger kraftigt stigande inflation (se ”Ovanligt viktigt att spå KPI”). I så fall kan aktier fortfarande ge hög avkastning, eftersom börsbolagen till största delen är reala tillgångar och kan höja priserna på sin produktion i takt med inflationen. Högre räntor kan tillfälligt ge sänkta marknadsvärden, men sett över en längre period ger både aktier och andra typer av reala tillgångar, som bostäder och fastigheter, bra skydd mot hög inflation.
Xrisk Xspartid Xvaluta

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar