Men där kan finnas flera tänkvärda upplysningar. Enligt fondlagen (kapitel 4, § 22) måste alla andelsägare i fonder registrerade i Sverige få information om exakt hur stora kostnader i kronor som totalt har belastat innehavet. Det ger direkt besked om det kan vara värt besväret att leta efter ett billigare alternativ. Var och en värdesätter bäst sin egen tid – men är kostnaden över 500 kronor på ett enda år, så borde väl många lockas att ta en titt på andra alter
nativ.
Reaförlust en fördel
Men efter börsraset under 2008 så har många fondsparare ett högre anskaffningsvärde än dagens marknadsvärde. Därmed är det istället en fördel att lyfta fram reaförluster, särskilt om dessa går att kvitta mot andra reavinster.
Det som motverkar byten idag är nog främst tidsbrist, olust (vill slippa se hur dåligt fonderna gått) och ovilja att sälja med förlust (vill inte erkänna att köpet var ett misstag). Men jag tycker att alla som är missnöjda med sina fonder borde passa på och byta nu när andelskurserna har fallit.
Oavsett debatten om avgifter i övrigt, så är det viktigt med ökad rörlighet bland fondspararna. Större andel byten ger mer press på fondbolagen att leverera bra resultat, för fler byten innebär hårdare konkurrens, vilket tvingar förvaltarna att anstränga sig mer och fondbolagen att vässa sina erbjudanden. Och hårdare konkurrens skulle verkligen behövas, för passiva fondsparare som stannar i samma gamla fond innebär att avgifterna förblir onödigt höga.
Hittills har de fonder som lockar med ”halva priset” (till exempel AMF) tagit små andelar av det totala fondsparandet, trots att deras fonder i snitt har lyckats minst lika bra som konkurrenterna. Samtidigt har storbankerna många stora fonder med högre avgifter och dåliga resultat, som ändå behåller nästan alla kunder.
Alla fondsparare tjänar på vassare konkurrens
Min poäng är främst att på alla marknader behövs det att tillräckligt många kunder reagerar och byter när det dyker upp ett bättre erbjudande, annars blir priserna onödigt höga. Här i Sverige har vi under 2000-talet fått lättare att välja leverantör av telefoni, elektricitet, försäkringar, bostadslån och en rad andra tjänster. Men det är tyvärr få som orkar bry sig, vilket gör att leverantörerna normalt tjänar mindre på att sänka priserna och konkurrera om nya kunder, än på att höja priserna och tjäna mer på de gamla kunder som stannar.
Ett skäl till att människor inte gör sig besvär att byta är nog att man inte i förväg säkert vet vilket alternativ som är bäst. När det gäller försäkringar kan man ganska enkelt ta reda på vilket försäkringsbolag som är billigast, men det är omöjligt att veta vilket bolag som ger bäst bemötande om en olycka inträffar. Samma sak med fonder, man kan lätt ta reda på vilket fondbolag som har lägst avgifter, men det är omöjligt att i förväg veta vilken marknad som framöver ger högst avkastning och vilken förvaltare som lyckas bäst där.
Men jag tycker ändå att det finns ett hyfsat tydligt mönster att de mest framgångsrika förvaltarna ofta återkommer i toppen. En tabell med 20 återkommande vinnare finns i förra veckans krönika "Lita på trippelvinnarna" (länk ovan till höger).
Fast oavsett osäkerheten om fondernas framtida avkastning så kan vi ändå göra nytta för både oss själva och alla andra, genom att byta ofta. För rörliga kunder ger ökad konkurrens mellan leverantörerna, vilket gynnar alla kunder. Hjälp till, byt fond.
