Vi håller på med uppdateringar av Portföljhanteraren. Den blir tillgänglig igen så snart som möjligt. Tack för ditt tålamod.

Byt ut dyra dåliga fonder

Passa på att kolla anskaffningsvärdet och hur mycket du betalar i ditt årsbesked. Om en fond både är dyr och har presterat dåliga resultat, så ger förra årets börsras troligen ett bra tillfälle att byta.

Jonas Lindmark 2009-01-29 | 13:50
Facebook Twitter LinkedIn
Nu i början av året får de fondsparare som är andelsägare direkt (inte via en försäkring eller en depå hos en mäklare) ett årsbesked från fondbolaget. Samtidigt kommer mängder av liknande brev med besked inför deklarationen, så det är inte konstigt om många struntar i att kritiskt granska detaljerna i fondernas årsbesked.

Men där kan finnas flera tänkvärda upplysningar. Enligt fondlagen (kapitel 4, § 22) måste alla andelsägare i fonder registrerade i Sverige få information om exakt hur stora kostnader i kronor som totalt har belastat innehavet. Det ger direkt besked om det kan vara värt besväret att leta efter ett billigare alternativ. Var och en värdesätter bäst sin egen tid – men är kostnaden över 500 kronor på ett enda år, så borde väl många lockas att ta en titt på andra alter

nativ.

Dessutom ger de flesta fondbolag besked om innehavets anskaffningsvärde, alltså det värde som är utgångspunkten för beräkningen av reavinstskatt eller avdragsgill reaförlust. Tidigare när aktiemarknaderna hade stigit kraftigt, så var ett vanligt argument mot att byta fonder att det tvingade fram ”flyttskatt”, som gör att den framtida avkastningen blir lägre. Det stämmer att om den återstående spartiden är lång så är det en fördel att behålla den extra avkastningen på skattekrediten. Dessutom finns alltid förhoppningen att kapitalskatten i framtiden sänks ner mot EU-snittet.

Reaförlust en fördel

Men efter börsraset under 2008 så har många fondsparare ett högre anskaffningsvärde än dagens marknadsvärde. Därmed är det istället en fördel att lyfta fram reaförluster, särskilt om dessa går att kvitta mot andra reavinster.

Det som motverkar byten idag är nog främst tidsbrist, olust (vill slippa se hur dåligt fonderna gått) och ovilja att sälja med förlust (vill inte erkänna att köpet var ett misstag). Men jag tycker att alla som är missnöjda med sina fonder borde passa på och byta nu när andelskurserna har fallit.

Oavsett debatten om avgifter i övrigt, så är det viktigt med ökad rörlighet bland fondspararna. Större andel byten ger mer press på fondbolagen att leverera bra resultat, för fler byten innebär hårdare konkurrens, vilket tvingar förvaltarna att anstränga sig mer och fondbolagen att vässa sina erbjudanden. Och hårdare konkurrens skulle verkligen behövas, för passiva fondsparare som stannar i samma gamla fond innebär att avgifterna förblir onödigt höga.

Hittills har de fonder som lockar med ”halva priset” (till exempel AMF) tagit små andelar av det totala fondsparandet, trots att deras fonder i snitt har lyckats minst lika bra som konkurrenterna. Samtidigt har storbankerna många stora fonder med högre avgifter och dåliga resultat, som ändå behåller nästan alla kunder.

Alla fondsparare tjänar på vassare konkurrens

Min poäng är främst att på alla marknader behövs det att tillräckligt många kunder reagerar och byter när det dyker upp ett bättre erbjudande, annars blir priserna onödigt höga. Här i Sverige har vi under 2000-talet fått lättare att välja leverantör av telefoni, elektricitet, försäkringar, bostadslån och en rad andra tjänster. Men det är tyvärr få som orkar bry sig, vilket gör att leverantörerna normalt tjänar mindre på att sänka priserna och konkurrera om nya kunder, än på att höja priserna och tjäna mer på de gamla kunder som stannar.

Ett skäl till att människor inte gör sig besvär att byta är nog att man inte i förväg säkert vet vilket alternativ som är bäst. När det gäller försäkringar kan man ganska enkelt ta reda på vilket försäkringsbolag som är billigast, men det är omöjligt att veta vilket bolag som ger bäst bemötande om en olycka inträffar. Samma sak med fonder, man kan lätt ta reda på vilket fondbolag som har lägst avgifter, men det är omöjligt att i förväg veta vilken marknad som framöver ger högst avkastning och vilken förvaltare som lyckas bäst där.

Men jag tycker ändå att det finns ett hyfsat tydligt mönster att de mest framgångsrika förvaltarna ofta återkommer i toppen. En tabell med 20 återkommande vinnare finns i förra veckans krönika "Lita på trippelvinnarna" (länk ovan till höger).

Fast oavsett osäkerheten om fondernas framtida avkastning så kan vi ändå göra nytta för både oss själva och alla andra, genom att byta ofta. För rörliga kunder ger ökad konkurrens mellan leverantörerna, vilket gynnar alla kunder. Hjälp till, byt fond.
NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar