Vi håller på med uppdateringar av Portföljhanteraren. Den blir tillgänglig igen så snart som möjligt. Tack för ditt tålamod.

2008 sämsta året av 109 år

Både för Stockholmsbörsen och världsindex ser 2008 ut att bli det sämsta året de senaste hundra åren. Sämst hittills är 2002. I en tabell från London Business School syns att hela 41 procent av enskilda kalenderår har svenska aktier varit sämre än den riskfria räntan.

Jonas Lindmark 2008-11-27 | 15:46
Facebook Twitter LinkedIn
I genomsnitt över längre tidsperioder så har aktier levererat lite högre avkastning än riskfria räntebärande placeringar (statsskuldsväxlar). Genomsnittet för Stockholmsbörsen de senaste 108 åren är en ”riskpremie” på 5,8 procent per år (notera att detta är före avgifter och före skatt).

Riskpremien varierar dock mycket kraftigt mellan enskilda år och mellan årtionden. Bland de elva senaste decennierna är det fyra (20-talet, 30-talet, 70-talet och hittills under 2000-talet) som avkastningen från aktier varit sämre eller lika dålig som statspapper.

Intressant är att det i Sverige faktiskt har varit mycket ovanligt med en ”normal

” avkastning från aktier, mätt som en riskpremie mellan 0 och 10 procent under ett enskilt år. De senaste 108 åren har det bara inträffat 14 gånger. Senaste gången var 1998 – dessförinnan 1972 – som tabellen nedan visar.

Fem bra, fem dåliga de senaste 10 åren
Riskpremie från svenska aktier
index för Stockholmsbörsen minus avkastning statsskuldsväxlar
10%-intervall
-40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70
2007
1994
1992
1991 2004
1979 1995
1976 1989
1974 1985
1973 1980
1969 1978
1962 1971
1961 1998 1964
1960 1972 1958 2006
1956 1967 1953 2003
1955 1965 1951 1997
1948 1957 1949 1982
2001 1947 1945 1946 1975
2000 1937 1943 1944 1963
1970 1987 1929 1940 1942 1950 2005
1966 1984 1923 1938 1933 1941 1996 1993
1939 1977 1913 1935 1928 1934 1986 1988
2002 1932 1952 1903 1925 1926 1927 1968 1981
1990 1921 1930 1902 1918 1924 1916 1954 1959
1931 1920 1922 1901 1912 1910 1915 1936 1911
2008 ? 1914 1919 1908 1900 1904 1907 1906 1917 1909 1983 1999 1905
-40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70
Källa: ABN Amro / London Business School,
"Global Investment Returns Yearbook 2008"


Hittills under 108 år så är det 2002 som har varit det allra sämsta året, då var riskpremien -38 procent. Men per 31 december kommer 2008 kanske att visa sig ha varit ett ännu sämre år. Årets riskfria ränta ser ut att bli 4 procent, Sverigefonderna hade fram till i går kväll backat i snitt 42 procent, vilket ger en riskpremie på -46 procent.

Åtminstone verkar det troligt att de två sämsta åren de senaste 109 har inträffat under detta decennium. Det är tänkvärt att den ”moderna” ekonomin har givit större börsras enskilda år än någon gång under hela 1900-talet (med två världskrig, 30-talet finanskris och 70-talet oljekris).

Tänkvärt är också att inklusive 2008 (som rimligen kommer att sluta på minus) så är det 45 år med negativ riskpremie och 64 år med positiv riskpremie. Alltså 41 procent dåliga år. De senaste tio åren har hälften varit dåliga, hälften bra. Många fondsparare är nog omedvetna om att det har varit så vanligt att aktier utvecklats sämre än statspapper enskilda år.

Ännu sämre i dollar

Dessutom har år 2008 varit ännu sämre räknat i dollar. MSCI Sweden index räknat i dollar har backat 52 procent (fram till 26 november) med återinvesterade utdelningar. Även för världsindex är det svårt att hitta ett sämre år. Krisåret 1931 blev riskpremien från en investering i världsindex -41,5 procent. Hittills i år (fram till 26 november) har MSCI världsindex räknat i dollar backat 44,5 procent (inklusive utdelningar).

Avkastningen ett enskilt kalenderår styrs förstås delvis av slumpen, alltså var aktiemarknaden råkar befinnas sig just i slutet av december respektive år. Men även 2007 var ett dåligt år då Stockholmsbörsen backade, så det är svårt att hitta någon sådan ursäkt för svenska aktier (däremot var aktiemarknaderna i både Asien och Latinamerika nära kursrekord vid årsskiftet).

Småsparare förstärker svängningarna

Modern ekonomi har som sagt orsakat två större börsras än någonsin under hela 1900-talet. Kanske är en viktig förklaring att vanliga ”småsparare” har större inflytande än tidigare, genom att fonder och internet har gjort det så enkelt att flytta pengar mellan fonder och därmed orsaka flockbeteende som förstärker svängningarna. Särskilt de fondsparare som försöker tjäna på ”momentum” (att köpa andelar i de fonder som nyligen stigit mest) har en del av ansvaret för de extrema börssvängningarna de senaste tio åren.
NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar