Verkligheten för människor runt om Jorden påverkas av det som skrivs i media och därför ger journalisternas överdrifter ökade svängningar i ekonomi och välbefinnande. Svarta rubriker skrämmer människor att sälja sitt aktiesparande och därför faller aktiefonder mer än de borde utifrån ekonomiska fakta – precis som aktier steg orimligt mycket under uppgången fram till för ett år sedan.
En gammal kollega til
l mig, Olle Rossander, ger hård kritik i en debattartikel i lördagens DN (”Under finanskrisen sviker massmedierna sitt ansvar” länk till höger). Förklaringen till att just bevakningen av ekonomiska nyheter är extra dålig i Sverige tror jag är att svenskan är ett litet språk, vilket gör att kvalitet lönar sig dåligt. Effekten är låga löner för ekonomijounalister jämfört med liknande yrken, så de flesta duktiga lockas bort efter några år.
Trend eller kaos
Men våra förväntningar på framtiden styrs också av vår världsbild. Förenklat tycker jag att det verkar finnas två bilder: trend och kaos.
Många människor ser det moderna globala samhället som stabilt, med en positiv grundtrend orsakad av ökad kunskap och tekniska framsteg. Andra är oroliga, de ser en ökad känslighet där små händelser kan få katastrofala följder och leda till kaos.
Jag har länge varit övertygad om att ”trend” är korrekt världsbild. Sex miljarder människor och en allt mer komplex global ekonomi klarar att hantera tillfälliga störningar. När det såg som mörkast ut hösten 2002 skrev jag om detta i en krönika med rubriken ”2003 bra år för aktiefonder” och gav mina argument för att det bara var tillfälliga problem (IT-bubblan, bokföringsskandaler i USA, förberedelser inför invasionen i Irak) som då hade dragit ned värderingen av aktier.
Sverige bland vinnarna
Att media överdriver dagens globala finanskris borde vara uppenbart för alla som upplevt tidigare ekonomiska kriser. Sverige har i dag en mycket mer stabil banksektor än under vår bankkris 1992-1993. Journalisterna borde minnas årsräntan ”500 procent” som användes för att försvara Sveriges fasta växelkurs, vilket tillsammans med kronans fall i november 1992 skapade mycket av bankernas problem året efter. Japan hade sin långdragna bankkris på 1990-talet och har därefter rensat bort merparten av deras dåliga lån. USA hade sin ”savings- and loan”-krasch på 80-talet, då över 700 banker gick omkull.
Skillnaderna mellan olika länder är förstås stor – med Island på ena ändan av skalan, Sverige på den andra. Fakta är att de fyra svenska storbankerna hittills har fortsatt att tjäna bra med pengar – alla redovisade vinst andra kvartalet och det verkar osannolikt att de skulle redovisa förlust för helåret 2008. Men även om det närmaste året ger oväntat stora kreditförluster, så måste det vägas mot återkommande mångmiljardvinster de senaste åren. De svenska storbankerna är uppenbart mycket lönsamma företag med välfyllda kassakistor.
Men politiska ledare i de stora industriländerna har den senaste veckan visat att de både förstår vad som behöver göras och har tillräcklig handlingskraft. Finanskrisen kommer att hanteras.
Visst ser vi nu början på en djup global lågkonjunktur. Men det historiska mönstret visar att senast om 2-3 år så kommer en ny högkonjunktur att inledas. Då kommer börsföretagens vinster att stiga och därmed även aktiefonderna. Sverige kommer då åter att vara bland vinnarna, med starka storföretag och överskott i bytesbalansen.
