Kina, koldioxid och Solen

,4 meter väg, medan kineserna byggde 0,23 meter väg per person förra året. Med den takten tar det alltså drygt 100 år att skapa samma längd ny väg per kines som vi redan har i Sverige. Av motorvägar har kineserna 4 centimeter var och planerar att bygga ytterligare 6 cm/invånare de närmaste trettio åren, medan vi redan har 18 cm per svensk.

Samma överdrift om koldioxid

Många liknande pusselbitar har fått mig att ägna min sista krönika innan semestern åt den globala uppvärmningen och människans utsläpp av koldioxid. Sommar och semester innebär ofta resor med flyg och bil, så borde vi ha dåligt samvete? Mitt intryck är att överdrifterna om koldioxid är lika stora som de om Kina (se "Tro inte på tillväxtlögnen").

De tydligaste överdrifterna jag sett i svenska media görs av Dagens Nyheters vetenskapsredaktion, senast lördagens huvudnyhet ”Nordpolen kan bli isfri redan i sommar”. Där används ett ovanligt litet istäcke förra sommaren som slagträ: ”Det är ett allt starkare bevis för att koldioxiden ökar temperaturen på jorden” citeras en meteorolog. Helt utan logik, beviset vore lika svagt om han påstod att orsaken är ökad konsumtion av isglass. Men DN accepterar och påstår att trenden är fullkomligt tydlig. Att isen vid Antarktis samtidigt är ungefär lika mycket större än normalt vid denna tid på året (cirka 10.000 kvadratmil) nämner DN förstås inte.

Ett avsnitt av ”Vetandets värld” i P1 i måndags (länk ovan till höger) handlade om att sambandet inte verkar stämma – halten av koldioxid har stigit brant de senaste tio åren, men den globala temperaturen har backat något efter en topp 1998 i samband med en ovanligt stark ”El Niño” över Stilla Havet, trots att instrålningen från Solen har ökat (enligt mätresultat från satelliter sedan slutat av 1980-talet).

Och för ett par veckor sedan skrev den tidigare Sandvikchefen P-O Eriksson på DI Debatt och påpekade att fakta talar för att faran med koldioxid är begränsad och att många andra miljöproblem är långt större (länk ovan till höger). Hans sakargument är starka, men inhoppet i debatten tycker jag främst är intressant för att så många andra inom näringslivet verkar vinstmaximera genom att tiga eller spela med.

Så jag har letat fakta via internet och drar nu mitt strå till stacken av tvivel:

(A) Jordens klimat har varierat, av en mängd orsaker. Under istiderna var temperaturen mycket lägre och under de senaste 1000 åren har människan både upplevt högre temperatur än i dag under medeltiden och betydligt lägre mellan 1650 och 1850. Att temperaturen på jorden har ändrats är alltså inget bevis för att denna ändring är orsakad av ökad mängd koldioxid, som DN påstår.

På 70-talet varnade forskare för en ny istid, under 90-talet flyttades fokus till risken för global uppvärmning. Men vi människor har hittills anpassat oss och lyckats bra med det.

(B) Människan påverkar klimatet, till exempel betyder asfalt och betong i städer att solvärme lagras och temperaturen stiger, medan odling av ljusa grödor som vete ger ökad reflexion och därmed lägre temperatur. Historiska mätningar med termometer gäller främst temperaturen i bebyggda områden, först med hjälp av satelliter har vi fått heltäckande mätningar de senaste 30 åren.

(C) Solen är den dominerande orsaken till hur varmt vi har det här på Jorden. Forskning kring solfläckar har visat ett samband mellan antalet solfläckar och temperaturen på Jorden ända sedan 1600-talet. Länge var detta omöjligt att förklara, men i dag finns en rimlig teori som säger att färre solfläckar sammanfaller med svagare solvind, som gör att mer kosmisk strålning når Jorden, vilket stimulerar till ökad molnbildning, som ökar reflexionen och sänker temperaturen.

Dessutom visar alltså satellitmätningar att den direkta instrålningen från Solen har ökat de senaste 20 åren, troligen på grund av en renare atmosfär. En rimlig förklaring är att världen inte haft några stora vulkanutbrott (som ger aska i atmosfären och sänker temperaturen under ett par år efteråt).

(D) Marginaleffekten hos koldioxid som växthusgas avtar när halten ökar, så den mängd som alltid har funnits de senaste tusen åren ger den största effekten. Rent fysiskt är det bara vissa frekvenser av strålning som fångas av koldioxid, så från dagens nivå kan ökad mängd koldioxid bara ge en höjning av snitttemperaturen vid jordytan på ungefär 1 grad. Samtidigt påstår forskare att det i snitt var 15 grader kallare under den senaste istiden.

Uppenbart är också att uppvärmningen mellan 1850 och 1950 inte berodde på koldioxid, eftersom både människans förbränning och halten koldioxid ökat kraftigt först efter andra världskriget. Även de senaste tio åren talar mot teorin, eftersom halten koldioxid ökat rekordsnabbt medan den globala temperaturen sjunkit något.

(F) Bara 2% av koldioxiden i luften. Jordens atmosfär väger 5,15 miljarder miljarder kilo. Av denna vikt är 0,06 procent koldioxid, alltså ungefär 3 miljoner miljarder kilo. Men 50 gånger mer koldioxid finns lagrat i världshaven. Och när vatten värms så avges koldioxid, vilket är enkelt att se om man värmer ett glas läsk. Alltså finns ett motsatt orsakssamband, nämligen att högre temperatur ger högre halt av koldioxid i luften. Detta syns också tydligt på mätresultaten, för halten i vår atmosfär ökar varje sommar och sjunker varje vinter.

(G) Antarktis smälter inte. Ett vanligt sätt att skrämma människor är att påstå att om temperaturen på Jorden stiger så kommer isen vid polerna och i glaciärer att smälta så att världshaven stiger och ger översvämningar. Men experterna är inte ens överens om detta, för ökad medeltemperatur betyder mer vattenånga i atmosfären, som innebär mer nederbörd över Antarktis. Och där är så många minusgrader att isen ligger kvar även med lite högre temperatur, så Antarktis istäcke (som innehåller 90 procent av världens is) skulle kanske istället bli tjockare om världens medeltemperatur stiger. Och världshaven sjunka.

Fakta de senaste 30 åren är att isarna kring Nordpolen har minskat, men Antarktis is har ökat.

Svag solvind kan ge matbrist

Min slutsats är att den rimligaste förklaringen till ökad temperatur under 1900-talet är ändrad aktivitet hos Solen. Kanske borde mänskligheten vara mer oroad av de solforskare som varnar för att ovanligt låg solaktivitet det senaste året kan vara inledningen på ett ovanligt kallt årtionde mellan 2010 och 2020, orsakat av svag solvind?

Matpriserna har redan stigit kraftigt det senaste året och kallare klimat skulle bidra till att minska den globala matproduktionen. I så fall har vi, som P-O Eriksson påpekar, faktiskt hjälp av ökad förbränning av olja och kol: ”Livet på jorden är beroende av koldioxid. Alla växter kräver koldioxid och växer fortare med mer koldioxid i luften. Detta innebär med säkerhet att en större befolkning kan försörja sig på jorden tack vare ökad halt koldioxid i atmosfären.”

Politiker och journalister överdriver

Olika typer av ”säljare” har starka motiv att överdriva sambandet mellan koldioxid och klimat för att vilseleda. Politiker har insett att de kan dra nytta av rädsla för koldioxid för att väljarna ska acceptera högre skatter. Forskare hoppas på ökade anslag och därmed högre lön. Journalister är ofta miljövänner och använder tacksamt koldioxidhotet för att argumentera mot sådant som de inte gillar av andra skäl.

Så det är klokt att vara skeptisk och kritisk – både som fondsparare och miljövän – av samma skäl som när fondbolag överdriver betydelsen av fakta om Kina för att lättare sälja Kinafonder.

Läs Lomborg och Welander

Mycket annat här i världen är både viktigare för oss människor och lättare att åtgärda. En bra sammanfattning finns i den danske professorn Björn Lomborgs nya bok ”Cool It: den skeptiska miljövännens guide till den globala uppvärmningen”.

Vill du hitta mer fakta och kritisk granskning av påståenden om koldioxidens inverkan på klimatet så har Per Welander en bra blogg kallad ”Moderna Myter” med hänvisningar till många intressanta källor (länk ovan till höger).
Xetiskafonder Xmedia Xrisk