Enligt den svenska fondlagen (SFS 2004:46) ska årsberättelserna finnas färdiga senast 30 april. Förra veckan skickade jag därför brev till 24 svenska fondbolag (som inte skickat spontant) och bad att få årsrapporten 2007 för deras fonder. Tidigare brukade jag ringa, men det är ganska tjatigt att säga samma sak 24 gånger, e-post är ett bättre alternativ.
Svaren kom snabbt och jag har nu en tjock bunt årsrapporter på mitt skrivbord. Två av storbankerna utmärkte sig dock, en påstod att jag måste ”vara legitimerad” för att få min önskan uppfylld, den andra att banken ”av sekretesskäl” inte kunde hjälpa mig. Men när jag tog mer personlig kontakt visade sig detta vara missförstånd.
Kolla dina fonder
Om det är värt att bry sig beror kanske främst på hur stort belopp du sparar i en viss fond. Men jag tycker att alla som har mer än 100.000 kronor placerat i en fond borde kontrollera en gång per år att inte någon drastisk förändring skett. Den enda källa som ger vettigt besked om förändringar är årsrapporterna, så fler än jag borde beställa en färsk årsrapport för 2007 (mer om detta i ”Ta en titt i halvårsrapporten”).
Alla som är intresserade av att spara i en fond har rätt att gratis få en årsrapport, enligt fjärde kapitlet i fondlagen, paragraf 20: ”Informationsbroschyren, faktabladet, den senaste årsberättelsen... skall på begäran lämnas eller skickas kostnadsfritt till den som avser att köpa andelar i en investeringsfond. Denne skall även utan begäran erbjudas faktabladet innan avtal ingås.”
Den automatiska rätten för andelsägare att två gånger per år få årsberättelse och halvårsrapport försvann dock när den nya fondlagen infördes 2004. Numera måste andelsägaren aktivt begära att få årsrapporten (se ”Tacka ja, om du bryr dig”). Fast de som sparar via fondförsäkring, nätmäklare eller PPM har aldrig haft denna rätt.
Spara årsrapporterna
Men dessutom finns tre argument för att du även bör spara årsrapporterna för dina fonder:
(A) Nästa år när årsrapporten för 2008 kommer kanske du vill jämföra med informationen i föregående årsrapport. Ett exempel är att kontrollera om samma personer fortfarande är förvaltare. I den nya rapporten står ofta bara ”XX års branscherfarenhet” eller ”Anställd sedan YYYY”, men inte hur länge personen skött just denna fond.
(B) Om 3-4 år kanske du vill kontrollera vad som egentligen hände i fonden 2007, men då kommer fondbolagen knappast att fokusera på det i sin information. Utan ett exemplar av den gamla årsrapporten så finns det risk att det kommer att vara mycket svårt att få tag på vettig information. Åtminstone gäller det många av de stora fondbolagen, som enbart har länkar till den senaste årsrapporten på sin hemsida. Mindre fondbolag är bättre på att erbjuda arkiv med gamla rapporter, men hemsidor på internet ändras och gammal information kan plötsligt försvinna.
(C) Tabellerna i fondernas rapporter täcker normalt 3 eller 5 år. Men fondsparare är ofta även intresserade av att jämföra fondernas avkastning under 10 år och ännu längre perioder. Då är det viktigt att ta hänsyn till om fondens förutsättningar har ändrats kraftigt, till exempel i volym eller inriktning. Och vill du veta till exempel hur fondförmögenheten har ändrats längre bakåt i tiden, så är det ofta nödvändigt att titta i en äldre årsrapport, denna information publiceras inte någon annanstans.
Kontrollera själv
Ur min arbetsgivare Morningstars synvinkel kan det verka som att jag inte borde skriva detta, för det kan verka som att det vore bättre för Morningstars lönsamhet ju mer unik vår databas är.
Men sanningen är tvärtom att Morningstar varken vill eller kan ta ansvar för att all information om fonderna vi ger är korrekt. Om du läser punkt 8 ”Friskrivningsklausul” i de användarvillkor som det finns länk till längst ned på varje sida, så ser du att vi uppmanar alla att kontrollera att den information vi ger är riktig. Och det enda rimliga sättet för vanliga privatpersoner att göra det är i många fall att jämföra med fondernas årsrapporter.
