”Bra” beror på perspektivet
Förklaringen till minskningen är nog att svenska folket upplever att aktiefonder har varit en dålig placering de senaste tio åren. Även om Fondbolagens Förening inte håller med.
Rubriken i pressmeddelandet är ”Bra tioårsperiod med fonder” (länk till h
öger) och baserat på Morningstars fondindex är fondernas snittavkastning enligt studien mellan 8,2 procent per år (aktiefonder) och 3,0 procent per år (korta räntefonder). Jag kan hålla med om att detta inte är direkt dålig avkastning – men om det är ”bra” beror på perspektivet. Här finns fyra problem:
(1) Beräkningen är känslig för exakt när 10-årsperioden startar och slutar. Fondindex per 31 mars, som Morningstar visar just nu, ger en snittavkastning från aktiefonder på totalt 62 procent de senaste tio åren. Fondbolagens Förening har istället tittat på de senaste tio kalenderåren och då visar samma fondindex en uppgång på 120 procent – dubbelt så mycket. Skillnaden beror på att första kvartalet 1998 var extremt bra, medan första kvartalet 2008 var extremt dåligt.
(2) Fondsparare är intresserade av den köpkraft de faktiskt får ut i plånboken efter tio år. Och då är det avkastning efter skatt och inflation som är intressant.
Direktsparande belastas med 30 procent kapitalskatt, så efter skatt har aktiefonder i snitt gett 43 procent de senaste tio åren. Svenska KPI har enligt SCB ”bara” stigit 16 procent från mars 1998 till senaste noteringen, men betyder ändå att aktiefondernas snittavkastning justerad för inflationen de senaste 10 åren (fram till 31 mars) halkar ned ytterligare till 23 procent (med ränta på ränta). Per år ger det en snittavkastning på 2,1 procent (återigen med ränta på ränta, alltså ett geometriskt snitt), efter skatt och justerat för inflationen.
Men mycket sämre än fastigheter
(3) Den senaste 10-årsperioden jämförs med historiska erfarenheter av aktier, främst den fantastiska uppgången Stockholmsbörsen presterade under 1980-talet, men även 1990-talet var betydligt bättre. Sverigefondernas snittavkastning var över 20 procent per år under 20-årsperioder fram till år 2000 och det är den erfarenheten som till stor del har satt ribban för vad som är ”bra avkastning”.
Börsraset 2000-2002 har satt djupa spår hos svenska folket, och trots börsuppgången de senaste fem åren efter invasionen i Irak i mars 2003, så upplever nog många fondsparare att aktiefondernas avkastning inte har levt upp till deras förväntningar. En viktig förklaring är att insättningarna i aktiefonder var rekordstora på toppen år 2000 och att många tyvärr valde de IT- och läkemedelsfonder som därefter har utvecklats sämst.
(4) Fastigheter är vinnare bland svenska folkets investeringar de senaste tio åren. Bostadsrätter, radhus och villor har i storstadsområden både dubblats och trefaldigats i värde. Men eftersom de flesta köpt med belåning på 75 procent eller mer, så är den upplevda avkastningen (utan hänsyn till räntebetalningar och orealiserad skatt) ofta uppåt 1000 procent på tio år. Fastigheter har skänkt oss samma fantastiska upplevelse som svenska aktier gav under 1980-talet – avkastning på insatt kapital på över 25 procent per år.
2,4 procent per år normalt
Tyvärr är det nog snarare förväntningarna som behöver komma ned, för det är orimligt att tro att framtiden kommer att bjuda på så fantastisk avkastning från aktier. Jag skrev för några månader sedan om den bästa studien som finns av aktier historisk (”Lyssna på 108 års erfarenhet”, länk ovan till höger), som visar att snittavkastningen från aktier i 17 länder i genomsnitt har varit 5,8 procent per år, realt (justerat för inflationen).
Men 5,8 procent per år realt är före avgifter och före skatt. Aktiefonder har ofta årsavgifter på 1,5 procent per år, vilket betyder att 4,3 procent per år återstår till spararna. Dra sedan av 30 procent kapitalskatt, som beräknas på den nominella avkastningen (4,3 procent realt plus kanske 2 procent inflation), så återstår bara ungefär 2,4 procent real avkastning efter avgifter och skatt.
2,4 procent är även mycket nära den faktiska upplevelsen de senaste 10 åren, som sagt 2,1 procent efter skatt och inflation. Snittavkastningen under den senaste tioårsperioden är alltså normal och en bra bas för förväntningar och sparbeslut.
Det är därför fullt rimligt att många svenskar de senaste åren fokuserat på att hitta aktiesparande med lägre avgifter och lägre skatt. Kapital- och pensionsförsäkringar är ett alternativ, som dock tyvärr ofta saknar fonder med låga avgifter. Sparandet i indexfonder med låga avgifter har vuxit kraftigt de senaste tio åren. Och det stora intresset för PPM beror rimligen delvis på att detta sparande sker utan kapitalskatt (enbart inkomstskatt när pengarna betalas ut) och med rejäl rabatt på fondbolagens normala avgifter.
