I dag offentliggörs ny intressant information, med årets upplaga av ”ABN AMRO Global Investment Returns Yearbook” (212 sidor, £150, ISBN 978-0-9537906-8-5), som innehåller totalavkastning för aktier och obligationer, med hänsyn till ändrade valutakurser och inflation i 17 viktiga länder. Så vitt jag vet är detta världens bästa och mest grundliga utvärdering av aktiemarknaden.
cleAD">
Författarna är tre forskare vid London Business School – Elroy Dimson, Paul Marsh och Mike Staunton – som nu för åttonde året i rad gjort en uppdatering som samtidigt innehåller nya typer av jämförelser, betalda av holländska ABN Amro (som äger svenska Banco Fonder). Nytt för i år är främst en studie av ”momentum” (mer om detta nedan).
Jag har tidigare skrivit om deras slutsatser, senast i ”Aktier kan bli framtidens förlorare” om att det historiskt har varit vanligt med 20-årsperioder med negativ real avkastning. Den mest spännande slutsatsen tycker jag är att tillväxtländer har givit lägre avkastning, som jag skrev om i ”Låt dig inte luras av hög tillväxt” (länkar ovan till höger).
Sverige nu tvåa
2008 års upplaga av ”Global Investment Returns” innehåller flera intressanta slutsatser, särskilt kanske för svenskar som sparar i aktier och fonder:
(1) Australien ny etta. Avkastningen från aktier realt (alltså justerat för KPI-inflation) har i snitt varit 6,5 procent per år i USA, men i övriga 16 länder i genomsnitt bara 5,3 procent per år. Sämst är Belgien och Italien, där aktier i snitt bara gett 2,5 procent per år under perioden 1900-2007. Börsen i Australien steg brant under 2007 medan svenska börsen backade, och tack vare det har Australien segat sig förbi Sverige som bästa land med 7,9 procent snittavkastning, mot 7,8 procent per år för Sverige de senaste 108 åren.
(2) Momentum ger 11% per år extra. Att placera i de aktier eller fonder som har stigit mest den senaste tiden, i hopp att den branta uppgången fortsätter ett tag till, är en strategi som brukar kallas ”momentum”. Jag skrev senast om för- och nackdelar i september i ”Dags att lämna momentum”.
Dimson, Marsh och Staunton har gjort tre undersökningar som alla talar för att momentum långsiktigt fungerar bra – åtminstone före de extra transaktionskostnader som denna strategi ger. En granskning av Londonbörsen 1956-2007 visar att vinnarna under de senaste 12 månaderna under nästkommande månad i snitt givit 10,8 procent högre avkastning per år än förlorarna. Nästa studie gäller de 100 största aktierna på Londonbörsen under perioden 1900-2007 och ger likartat resultat. Den tredje analysen gäller de 17 länder som ingår i årsboken under de senaste 33 åren, med en extra snittavkastning för vinnarna på 0,8 procent per månad. Just på Stockholmsbörsen gav dock momentum ingen extra avkastning under perioden 1975-2000, men 1,4 procent per månad extra under perioden 2001-2007.
Dock finns två allvarliga problem med ”momentum”. För det första har resultatet varit uruselt under år då aktiemarknaderna bytt riktning, till exempel år 2000 och 2003. Och även om framgången var mycket stor på till exempel 50-talet, så var resultatet på Londonbörsen dåligt under 70- och 80-talet. För det andra betyder en strategi där nya vinnare väljs varje månad mycket höga transaktionskostnader.
(3) Sydafrika också en vinnare. Nytt för i år är att Sydafrika är med i studien. Bland de 16 länder som tidigare varit med är det bara fyra utanför Europa (Australien, Canada, Japan och USA). Sett över de senaste 108 åren har aktiemarknaden i Johannesburg varit den tredje bästa, men samtidigt har den sydafrikanska randen varit den sämsta valutan de senaste åtta åren. Detta kanske är intressant om du funderar på att satsa pengar i Afrikafonder.
108 års erfarenhet
Den viktigaste slutsatsen av ”Global Investment Returns” är dock att aktiesparare ska ha begränsade förväntningar på framtiden. Dessa 17 länder har sedan år 1900 upplevt en fantastisk utveckling ekonomiskt, men ända har snittavkastningen från aktier bara varit 5,8 procent per år realt. Notera att detta är före avgifter och skatt, så med en årsavgift på 1,5 procent och 30 procent kapitalskatt (som tas på den nominella värdeökningen) blir mindre än hälften kvar till spararen realt. Antar vi 2 procent inflation så blir den reala nettoavkastningen bara 2,4 procent.
De senaste fem åren har världen dessutom upplevt den starkaste globala högkonjunkturen någonsin och börsföretagens vinster är rekordhöga som andel av BNP. Därför har aktiemarknaden globalt sett stigit mycket kraftigt, så från dagens nivå är det rimligt att snarare räkna med en lite lägre avkastning än det historiska genomsnittet.
Optimisterna tror istället på en ny ”superkonjunktur”. Men jag tror inte att verkligheten plötsligt har blivit annorlunda för att IT givit en ny typ av globalisering eller för att efterfrågan från Kina drivit upp priset på råvaror.
108 års erfarenhet ger ödmjukhet. Börsföretagens vinster måste vara en liten del av ländernas BNP och därför kan aktier långsiktigt inte ge mer per år än BNP-tillväxten plus aktiernas direktavkastning. Efter perioder då aktier stiger betydligt kraftigare kommer därför till slut alltid ett börsras.
