Jag förstår frestelsen – det känns skönt att det finns ett minsta belopp som säljaren lovar betala tillbaka. Inget fel med det, så länge du är medveten om att försäkringen kostar och att slutresultatet därför i genomsnitt blir sämre. Men jag blir rejält irriterad på denna typ av argumentation:
”Vår modell 328 tillverkad år 1995 klarade 0-100 km/h på 8 sekunder. Köp höstens bilnyhet Handelsbanken 728.”
>
Om Handelsbanken tillverkade och sålde bilar, så skulle de aldrig använda prestanda hos en tolv år gammal bil som argument för att sälja årets nya bilmodell. Det beror förstås på att de flesta bilköpare vet att kraven på till exempel avgasrening, säkerhet och komfort ser annorlunda ut i dag.
Men när det gäller aktieobligationer finns tydligen inte den logiken. Handelsbanken har just nu en kampanj på internet med rubriken ”Fega och vinn med våra aktieobligationer” där följande budskap rullar som en banderoll över skärmen:
”… USA +269% 1994-1998, Europa +252% 1995-1998, Telekom +275% 1997-2000, Sverige +393% 1996-2000, Kina +218% 2004-2007, Asien +154% 2004-2007, USA +269% 1994-1998 …”
Handelsbanken påstår att de ger ”Riktigt hög avkastning utan några onödiga risker” och utnyttjar att småsparare sällan har kunskap om hur mycket verkligheten har ändrats sedan 90-talet – att i dag är ekonomiska faktorer som räntor, börsföretagens konkurrens och aktievärderingar helt annorlunda. Efter de senaste fem årens snabba aktieuppgång globalt är det knappast någon av Handelsbankens egna experter som tror att värdestegringen framöver blir lika brant.
Lagen kräver inte att Handelsbanken påpekar att banken de senaste femton åren sålt över 100 andra aktieobligationer och att ungefär hälften av dessa givit sämre resultat än ett bra bankkonto. Så är det med reklam.
Men det som gör reklamen för Handelsbanken 728 uppenbart vilseledande är att i 728 räknas avkastningen utan större delen av uppgången de tre bästa månaderna. Men alla de extrema exemplen ovan – med avkastningar mellan +154% och +393% – är förstås inklusive uppgången de tre bästa månaderna.
Fem lögner i tre meningar
Liknande vilseledande säljargument används av alla som säljer aktieobligationer, men SEB har lyckats prestera en ovanligt koncentrerad samling i de första tre meningarna i broschyren om aktieobligation 711. Samma tre meningar används på bankens hemsida för att locka kunder:
”En aktieobligation kombinerar aktiens möjligheter till god avkastning med obligationens låga risk och trygghet. Den är både enkel att köpa och att äga. Den kräver ingen bevakning under löptiden, vilket är en fördel jämfört med att investera direkt i aktier och fonder.”
Jag hittar fem lögner i detta korta stycke:
1. ”Aktiens möjligheter” – En aktieobligation som har uppräkningsfaktor på 100% ger nog många intrycket att den ger samma resultat som motsvarande aktiefond. Men här finns många trick för att dölja att avkastningen blir sämre. Vanligast är att aktieobligationen säljs med överkurs och köpavgift, medan dess värdeökning bara räknas på nominellt belopp. Med 10 procent överkurs och 2 procent köpavgift, så motsvarar ”100%” uppräkning bara 78,6 procent verklig värdeökning. Dessutom måste index först stiga 12 procent för att du ska få tillbaka satsat belopp, så även med högre uppräkningsfaktor krävs stor indexökning för att passera aktiefonden.
Några andra trick är att börsföretagens utdelningar nästan aldrig ingår i de börsindex som aktieobligationer använder (men en aktiefond får förstås utdelningar), slutindex räknas ofta under en lång tidsperiod (vilket normalt är en nackdel) och ibland finns även tak för hur hög avkastningen kan bli. Sanningen är att aktieobligationer år 2007 nästan alltid är sämre än aktiefonder om aktiemarknaden stiger.
2. ”Obligationens trygghet” – Detta är ännu mer vilseledande, särskilt som bara ett av sju alternativ hos SEB obligation 711 säljs utan överkurs. Med köpavgift på 250 kronor kostar det annars minst 11.250 kronor att garanterat få minst 10.000 kronor tillbaka. Flertalet alternativ har en löptid på drygt tre år, så med dagens räntor räcker det att satsa 8.900 kronor i statsobligationer för att få 10.000 kronor tillbaka. En nackdel på 2.350 kronor (26 procent) är inte mycket till ”trygghet”. Detta påstående är alltså uppenbar lögn, till och med Konsumentverket borde inse det.
3. ”Enkel att köpa” – Nästan allt är lätt ”att köpa” om man med det menar att den som har pengar överlämnar dem till säljaren. Men normalt betyder ”att köpa” snarare att samla information om olika alternativ och jämföra dem med varandra, samt fatta ett beslut – då är det lögn att aktieobligationer är enkla att köpa. Tvärtom är aktieobligationer konstruerade för att de ska vara omöjliga att jämföra (olika löptid, olika index, olika sätt att räkna slutindex, olika överkurser och olika specialregler i det finstilta).
4. ”Kräver ingen bevakning” – Hur ska man tolka detta påstående? Den enda rimliga jag kan komma på är: ”Du kommer ändå bara att få nominellt belopp tillbaka, så bry dig inte om att kolla i tidningen, för optionen som ingår kommer att vara värdelös hela tiden.”
Annars är påståendet lögn, för om aktieindex stiger i början av löptiden så skapas en stor risk för värdeminskning – risken att index senare faller tillbaka. Handelsbanken har därför ett särskilt avsnitt på sin sajt om aktieobligationer som heter ”Vinstsäkring” och påpekar att: ”Det händer ganska ofta att våra kapitalskyddade placeringar ökat kraftigt i värde långt innan löptiden gått ut. Då väljer många att sälja i förtid. Genom att sälja och placera om dina pengar i en ny kapitalskyddad placering säkrar du din vinst och kan på så sätt veta att du får tillbaka hela ditt nya nominella belopp.”
5. ”Fördel jämfört med… fonder” – Här påstår alltså SEB att de kräver av alla sina ungefär 1 miljon kunder som har investerat i aktiefonder att de bevakar utvecklingen löpande. Det tvivlar jag på att de ansvariga på SEB:s fondbolag håller med om.
Tvärtom är aktiefonder en betydligt mer bekväm lösning än aktieobligationer, eftersom de inte har ett fast slutdatum, utan istället har en förvaltare som gör omplaceringar. Den som pensionssparar i en aktiefond i 30 år behöver inte bry sig under de första 20 åren (därefter är det dags att sänka risktagandet). En serie investeringar i aktieobligationer är betydligt mer ”gör-det-själv”.
Skattemässigt är aktieobligationer en korkad konstruktion, för om det blir värdestegring så måste spararen betala 30 procent i reavinstskatt varje gång löptiden tar slut. Sparande i fonder kan fortsätta tills pengarna behövs, då en framtida EU-anpassning kan ge lägre kapitalskatter. För den som tror på brant stigande aktiemarknader, så är det bättre skattemässigt att spara i fonder via en försäkring (hos nätmäklare går det även att köpa aktieobligationer via försäkringar, men då ökar risken att betala avkastningskatt trots värdeminskning).
Sanningen
Visst är det rimligt att sparare känner en viss trygghet för att en aktieobligation som kostar 11.250 kronor lovar minst 10.000 kronor tillbaka på slutdatum. Men de borde även jämföra med att till exempel placera 50 procent i en obligationsfond och 50 procent i en aktiefond.
Säg att index (utan utdelningar) som aktieobligationen följer backar 30 procent under löptiden. Den halva som placeras i en aktiefond på samma marknad kan då förväntas backa från 5.625 kronor till ungefär 4.150 kronor (med totalt 6 procent direktavkastning från aktier på 3 år). Med dagens räntor ger andra hälften i en obligationsfond 6.250 kronor på drygt tre år. Summa 10.400 kronor och alltså 4 procent bättre än aktieobligationen.
Eller anta att index stiger 30 procent och att uppräkningsfaktor är 100%, så att samma aktieobligation ger 13.000 kronor tillbaka (16 procent värdeökning). Hälften av satsat belopp i en aktiefond på samma marknad ger då (med 6 procent direktavkastning) en värdeökning till ungefär 7.750 kronor. Och hälften i vanliga obligationer ger som sagt 6.250 kronor. Summa 14.000 och alltså 1.000 kronor bättre.
Ärligt vore alltså om de som säljer aktieobligationer tydligt talar om att produkten innehåller en försäkring som kostar pengar, vilket betyder att resultatet blir sämre än en normal obligation om aktiemarknaderna inte stiger kraftigt, samt sämre än en aktiefond i ett de flesta fall då aktiemarknaden står stilla eller stiger.
Förbjudet enligt marknadsföringslagen
Finansinspektionen började ställa krav för snart tre år sedan (se ”Äntligen hårda krav på aktieobligationer”, länk ovan till höger). Men konstruktionerna och reklamen rullar på i gamla hjulspår.
Det som irriterar mig är att varken media eller myndigheter reagerar på vilseledande finansiell reklam, trots att den är förbjuden enligt marknadsföringslagen (länk ovan till höger). Tyvärr finns ingen i Sverige som ingriper när finansiell reklam utnyttjar vanligt folks brist på kunskap. Konsumentverket verkar helt tandlöst, de klarar inte ens att stoppa SMS-lån som påstås vara räntefria. Finansinspektionen gör små kontroller, men fortfarande finns samma problem som för tre år sedan.
