Många som pensionssparar verkar ta detta för givet. Men kommer efterfrågan på aktier att fortsätta öka?
Avgörande är det som brukar kallas ”demografi”, alltså fördelningen mellan gamla och unga, samt hur barnafödande och dödlighet utvecklas. Befolkningens åldersfördelningen är ett av de få områden där prognosmakare kan känna sig någorlunda säkra, e
ftersom storleken på varje årskull är känd. Även när det gäller antalet födda och livslängd finns tydliga trender.
Men aktiemarknaden har ett kortare fokus och verkar strunta i de långsiktiga trender som går att utläsa från åldersfördelningen i världens stora länder. Ändå är det rimligen framtidens produktion, sparande och konsumtion som till stor del avgör aktiekurserna den dag du behöver ditt sparkapital och vill sälja dina aktiefonder. Länder med en stor andel av befolkningen i arbete har större sparande och lättare att nå ett överskott i bytesbalansen och exportera kapital.
Om en mindre andel arbetar så produceras färre varor och tjänster, vilket ökar risken för inflation och minskar utbudet av sparande, något som troligen leder till högre räntor. Och högre räntor sänker värdet på aktier.
Kortsiktigt och relativt
Fondförvaltare fokuserar på kort sikt och tror nästan alltid att börsen kommer att fortsätta upp det närmaste året. Eller åtminstone svarar de nästan alltid ”upp 10 procent” eller något liknande, om de får frågan. Det bekräftas i en undersökning av 40 nordiska förvaltare som Avanza publicerade i början av veckan.
Frestelsen att vara påklistrat optimistisk är rimligen stor, för det är tron på börsuppgång som ger nya inflöden till förvaltarnas fonder. Ingen vettigt människa sätter in pengar i en fond om han eller hon tror att kurserna är på väg ned.
Men dessutom verkar aktieförvaltarna ofta tycka att börsutvecklingen är ointressant. Förklaringen är att en fondförvaltare i första hand tävlar med andra som förvaltar samma typ av fond. Därmed är det främst resultatet relativ konkurrenterna som spelar roll. Skulle börsen falla, så räcker det att förlora minst för att komma överst i resultattabellerna. Och stiger börsen finns ingen avkastning som är hög nog – förvaltaren av en aktiefond har ändå misslyckats om uppgången hos konkurrenterna är ännu större.
Slutresultatet avgörande
Du som har satt in ditt sparkapital i en fond tänker förstås tvärt om. Värdeökning är huvudsyftet – att överträffa andra fonder kommer i andra hand. Och det spelar egentligen ingen roll när under spartiden som värdeökningen inträffar, så länge slutresultatet blir bra.
Mitt mellan dessa ytterligheter finns förvaltare av blandfonder och hedgefonder, som även förväntas välja rätt mellan aktier och ränteplaceringar och därmed behöver ha rätt om börsutvecklingen för att överträffa sina konkurrenter. Men även dessa bryr sig mindre om slutnivån än om att förutspå vägen dit – det viktiga för förvaltaren är inte hur mycket börsen stiger, utan när den gör det.
Därför är fondbolag och fondförvaltare inte intresserade av frågan vilka som i slutändan kommer att köpa våra aktier, när vi svenskar vill sälja vårt pensionssparande. Men för dig som sparar är svaret avgörande för om det är en bra idé att spara i aktiefonder.
Japan, Tyskland, Italien, USA och Kina
En åldrande befolkning, med fler pensionärer i förhållande till andelen i arbetsför ålder, är ett gemensamt problem i samtliga stora industriländer. Japan är mest omskrivet, där FN räknar med att låga födelsetal gör att befolkningen minskar med 14 procent till år 2050. Tyskland och Frankrike har liknande problem. Men problemet är ännu större i Öst- och Sydeuropa. Italiens befolkning minskar enligt FN med 22 procent fram till år 2050. Och i Östeuropa har minskningen redan börjat.
USA har större invandring och högre födelsetal, men stora årskullar födda på 1950-talet och stigande medellivslängd ger de närmaste åren en ökad andel pensionärer. Kina har både låga födelsetal (ett barn per familj) och stigande livslängd, vilket om 20 år kommer att börja ge en brant ökning av andelen pensionärer även där.
När alla världens största ekonomier troligen kommer att få en kraftigt stigande andel pensionärer, då är det högst rimligt att räkna med att utbudet av sparande kommer att minska kraftigt, samtidigt som skatterna stiger. Fler pensionärer som behöver sälja sitt aktiesparande är negativt för aktiekurserna. Och högre skatter slår även mot börsföretagens vinster.
Detta är förstås långsamma förändringar, så någon drastisk effekt av ändrad demografi kommer knappast de närmaste åren. Men slutsatsen för alla som är under 50 i dag är rimligen att intresset för aktieplaceringar kan vara mycket lägre om 20-30 år. Därmed är det klokt att gradvis sprida pensionssparandet till andra tillgångar, främst räntebärande men även till fastigheter som är attraktiva för pensionärer.
.jpg)
