Många läsare hörde av sig efter min krönika ”Funderingar om tid, pengar och lycka” för tre veckor sedan. Alla utom en var positiva. Dessutom fick jag tips om boken ”Pengar och lycka” av Kari Nars, som jag varmt rekommenderar alla andra som också funderar.
På bara 250 sidor sammanfattar Kari Nars ett stort antal forskares resultat om sambandet mellan pengar och lycka inom ekonomi, psykologi, filosofi och sociologi. Det som gör boken extra intressant är att författaren inte är en utomstående som kritiserar den ekonomiska elitens bonusjakt och statuskonsumtion – tvärtom har Kari Nars haft toppjobb i finanssektor, både i Finland och internationellt.
Det är främst fyra kapitel jag tycker är tänkvärda:
Rika
Kapitel 8 har rubriken ”Är rika lyckligare än fattigare?” och påpekar att fördelarna med att vara rik har minskat, samt att en jämnare inkomstfördelning höjer den genomsnittliga lyckan. Livets största glädjeämnen ingår inte i den matematiska beräkningen av BNP och om hushållsarbetet skulle inkluderas så skulle BNP stiga med enorma 40 procent. Så här sammanfattar Kari Nars:
Enligt psykologerna är ”nationalekonomins illusion” att inkomsternas effekt på lyckan är stor. Easterlin beräknar att korrelationen mellan inkomster och lycka är 0,20, men beräkningarna kompliceras på grund av autokorrelation: på förhand lyckliga människor tenderar ha högre inkomster. Pengarna har en kännbar lyckoeffekt för fattiga och låginkomsttagare men uttunnas snabbt med stigande inkomster...
Pengar är dåliga substitut för till exempel familj, vänner och fritid. Största delen av livets glädjeämnen faller utanför BNP-kalkylerna. De rikas ställning i samhället har försvagats under 1900-talet.
Kvinnor
Kapitel 12 har rubriken ”Om kvinnors lycka” och innehåller en hel del forskningsresultat som är argument för att kvinnor inte blir lyckligare av att härma männens överdrivna ambitioner. Så här sammanfattar Kari Nars:
Kvinnors tillfredsställelse med livet är något högre än männens och deras livsvärderingar är värdefullare. Kvinnor i gemen är mindre penningfokuserade än männen och deras känsloupplevelser intensivare. Männen får ut mer av äktenskapet än kvinnorna, som är bättre förtrogna än männen och socialt mindre beroende av sina män.
Tid
Kapitel 13 har rubriken ”Tidspressens dilemma” och inleder med att citera Staffan Burenstam Linders klassiska bok ”Den rastlösa välfärdsmänniskan”. Vårt problem är främst att ökad varukonsumtion kräver mer tid att sköta om alla prylar – men allt mer blir ogjort, vilket ger dåligt samvete och ett tärande missnöje. Så här sammanfattar Kari Nars:
Tidsbristen i moderna samhällen innebär att välståndet bara är partiellt. I tidsbundna samhällen minskas lyckan av den hektiska livsrytmen och känslan av tidsbrist. All konsumtion kräver tid och på grund av tidsbristen har varuöverflödet föga praktiskt värde. Hus, hem, bilar och människor kräver tid och underhåll. Fritiden blir allt mer stressig. Traditionella familjenöjen (t ex gemensamma utfärder och söndagsluncher) och lekar blir eftersatta.
Materialism
Kapitel 15 har rubriken ”Materialismens mäktiga arena” och innehåller skarp kritik av reklam och shopping. Forskning visar att de som fokuserar på ökat ägande ofta är bland de minst lyckliga i samhället, besvikna och rädda att få mindre än andra – de lider av habegär, avundsjuka och brist på generositet. Så här sammanfattar Kari Nars:
På konsumentmarknadens mäktiga arena försöker folk skörda sin belöning för att de arbetat och tjänat pengar... Men ytterligare inköp av materiella ting bringar liten varaktig lycka. I det hektiska samhället har tiden för att njuta av konsumtion blivit en knapphetsvara.
Materialisterna är ofta allra olyckligast. Reklamens gömda agenda är att uppmuntra människan att arbeta hårdare och skaffa sig högre inkomster för att hänga med i konsumtionsfesten. Många människor hämtar sin identitet från konsumtionens värld. Reklambudskapen antyder ibland att människan är misslyckad om hon inte köper vara X.
Konsumtionen har blivit mindre social. Också på konsumtionens område ökar individualismen.
Kritik av Morningstar
I detta kapitel går det även att hitta kritik av Morningstars verksamhet. Så här skriver Kari Nars om människor som fokuserar på att nå höga inkomster och stor varukonsumtion:
De går ofta på ett överdrivet sätt upp i olika aktiviteter som kan ge ytterligare materiella framgångar, typ evinnerliga kalkyleringar om vad som är ekonomiskt fördelaktigast för dem, snålande, prutning, snuttjobb, aktieinvesteringar... och så vidare, snarare än fritidsaktiviteter med familj och vänner.
Men jag känner mig inte särskilt träffad. Morningstar vill ge korrekt information om fonder och hjälpa människor att hitta de fonder som passar deras sparande. Jag har aldrig propagerat för att vanligt folk ska ägna mycket tid åt sitt fondsparande. Tvärt om brukar jag ofta påpeka att passivt långsiktigt sparande är det normala och bästa för majoriteten.
Xböcker Xmorningstar Xlycka
.jpg)
