I början av året varnade jag för att USA-ekonomin hade börjat en period med svag tillväxt (se ”Lågkonjukturen i USA har börjat”). Tillfälliga faktorer (orkaner förra hösten och rekordvarmt i januari) gjorde dock att den officiella statistiken istället gav hög tillväxt mellan fjärde kvartalet 2005 och första kvartalet i år. Men de två senaste kvartalen har BNP-tillväxten varit svag i USA, i snitt bara 2,1 procent i årstakt (jämfört med 3,7 procent under det föregående året). Ännu tydligare blir nedgån
gen om man tar hänsyn till att den amerikanska befolkningen de senaste åren har ökat med 1,2 procent per år, för det betyder att förändringen i BNP per capita har minskat från 2,5 till 0,9 procent per år.
Trots det har börserna i New York stigit kraftigt de senaste månaderna, plus 9 procent på bara tre månader, vilket rimmar illa med försämrade framtidsutsikter. På kort sikt är det till stor del efterfrågan på sparande och psykologi som styr aktiemarknaden, men på längre sikt kommer den underliggande ekonomiska utvecklingen att slå igenom.
Svenska investerare har inte upplevt höstens börsuppgång fullt ut, eftersom USA-dollarn samtidigt har försvagats. Från en toppnotering för ett år sedan har dollarn försvagats 14 procent mot kronan. En svagare dollar är naturligt, med tanke på att USA har ett enormt underskott i bytesbalansen med omvärlden (hela 6 procent av BNP, nytt rekord i augusti), särskilt om tillväxten försvagas så att utländska investerare blir mindre intresserade av amerikanska tillgångar. Importen till USA är 49 procent större än exporten, så det krävs ett gigantiskt inflöde av investeringar för att stötta dollarkursen. Hittills har främst asiatiska centralbanker stått för detta stöd, genom att köpa amerikanska statspapper för att hålla ned sina egna valutakurser, men på sikt verkar det rimligt att mer av stödköpen görs i euro och pund.
Långvariga problem
Ökad skepsis i resten av världen verkar ofrånkomlig med tanke på att flera långvariga problem i USA:s ekonomi det senaste året har blivit tydligare. Tydligast är att inflationen i USA länge har varit lite för hög. Under hösten har visserligen fallande energipriser sänkt konsumentprisindex (KPI), men centralbanken Fed tittar i första hand på KPI exklusive mat och energi, som fortsätter att ligga klart över målet att hålla prisökningarna i intervallet 1-2 procent.
I går publicerade Fed protokollet från sitt senaste möte, som visar att deltagarna nästan enhälligt anser att inflationen i USA är för hög, plus att det finns risk att den förväntade framtida inflationen kommer att öka.
I dag kom dock nya siffror som visar att KPI i USA under oktober backade en halv procent för andra månaden i rad. Även utvecklingen för ”kärn-KPI” (utan mat och energi) har bromsat in, uppgången blev bara 0,1 procent jämfört med september och 2,7 procent högre än för ett år sedan. Det bidrar rimligen till att Fed behåller en oförändrad ränta även vid nästa möte. Men höjningen av den korta räntan från 1 procent för två år sedan till 5,25 procent i dag fortsätter ändå att bromsa tillväxten.
Fallande huspriser
Huspriserna i USA har nått för högt, med en topp i början av 2006. Det finns flera argument för att huspriserna kommer att fortsätta falla tillbaka det närmaste året, bland annat att utbudet av osålda hus har ökat kraftigt, att det är betydligt billigare att hyra än att äga hus i stora delar av USA, samt förstås att stigande räntor har gjort det svårare för den yngre generationen att ha råd att köpa hus på dagens nivå.
Det privata sparandet i USA har de senaste åren minskat kraftigt och det senaste året varit negativt. Ekonomerna är överens om att detta troligen främst beror på att stigande huspriser och låga räntor. Så länge huspriserna steg kraftigt kände sig amerikanerna rika och många ökade sin konsumtion via ökade lån. Men stigande räntor och fallande huspriser gör rimligen att konsumtionen minskar och sparandet ökar.
Bilindustrin och byggsektorn i USA har redan börjat krympa, för det är här som dyrare lån och ökat sparande märks först. Men dessa branscher påverkar snart försäljningen i andra branscher, till exempel biltillbehör och möbler. Störst indirekt effekt kommer dock rimligen från ett ökat sparande, som påverkar alla typer av konsumtion. Den stora generationen som föddes på 50-talet i USA börjar dessutom närma sig pension, vilket borde öka intresset att spara.
Framtiden
Börsutvecklingen framöver styrs, precis som tidigare, till stor del av de amerikanska konsumenterna. Om det amerikanska folket fortsätter att öka sin konsumtion med lånade pengar, så kan BNP-tillväxten i USA ta fart igen. Men om stigande räntor och fallande huspriser gör att sparandet återvänder till en mer normal nivå, så kommer USA att fortsätta ned i en djup lågkonjunktur. Jag tycker det sistnämnda verkar mycket mer troligt.
För mig känns utvecklingen de senaste månaderna bekant. Just nu råder samma typ av, i mitt tycke, orimlig optimism om framtiden som lyfte aktiemarknaden under våren 2001 och början av 2002. Under sommaren 2001 kom dock negativ statistik som var så tydlig att börsoptimisterna tappade initiativet, redan flera veckor innan 11 september. Samma sak sommaren 2002, då lågkonjunkturen visade sig mycket mer långvarig än optimisterna hade hoppats (vilket jag varnade för i ”USA-konjunturen gör nog optimisterna besvikna” och ”Omöjlig ekvation för USA”, länkar ovan till höger).