Men när jag funderar kring detta inser jag att ännu fler vilseledande argument finns för gamla välkända fonder. Det grundläggande problemet med argumenten i reklamen och på affischer i bankkontorens fönster är att de sällan tar hänsyn till den enskilde fondspararens sparmål och vilka typer av fonder som därför är lämpliga.
För mig är det stor skillnad på argument och skäl. Ett bra argument kan gälla
en eller flera fonder, men det är kopplat till dessa, inte till dig som sparar. Ett bra skäl att välja en fond utgår från dig och tar hänsyn till dina behov.
Exempel
Det finns tre varianter på bristande hänsyn. Den första är att en fond säljs med ett argument som är bra och rimligt – att fonden har högt fondbetyg, att den sköts av en välkänd stjärnförvaltare, eller att den har låg förvaltningsavgift – men fonden är i helt fel kategori för majoriteten sparare. De flesta har helt enkelt inte behov av denna typ av fond.
Ibland är argumenten visserligen på ytan lockande, men under ytan är de avsiktligt vilseledande. Ett exempel på denna andra variant är annonser där hög historisk avkastning lyfts fram, utan något påpekande index har utvecklats bättre eller att de flesta experter är överens om att det är mycket osannolikt att trenden fortsätter. Ett annat exempel är när fonden redovisar högre avkastning än ett börsindex, men detta index avsiktligt har valts för att det är lätt att överträffa – därför att utdelningar inte ingår (se ”Glöm inte utdelningarna”) eller för att det mäter en del av fondens placeringsområde som har utvecklats dåligt. Ett tredje exempel är att den stjärnförvaltare som skapade överavkastningen har bytt jobb.
Ett fjärde exempel är att de bra resultaten skapades när fonden var liten, men nu har den vuxit sig tio eller hundra gånger större och förvaltaren kan inte använda samma strategi längre (se ”Så genomskådar du fondbolagens trick”). Detta problem är större om fonden placerar i en smal nisch – svenska småbolag är uppenbart svårare att hantera med en stor fond, medan globalfonder mycket sällan begränsas av sin storlek.
En tredje variant är att både argumentet är bra och att investeraren har behov av en fond i just denna kategori, men att argumentet ändå inte passar med investerarens behov. Tydligast, och något som jag ofta försöker påpeka när jag förklarar mina fondtips, är skillnaden mellan aktiva och passiva fondsparare.
Aktiva har andra behov än passiva
Aktiva fondsparare letar tips och byter fonder ofta, så därmed har de mycket större chans att hitta duktiga fondförvaltare i varje kategori och även att följa med om stjärnförvaltaren byter arbetsgivare. Å andra sidan är det inte lika stor mening för de aktiva spararna att leta fonder med låga förvaltningsavgifter, för på kort sikt har skillnader i årsavgift mycket liten betydelse jämfört med övriga skillnader mellan fonder. Istället är det låga (helst inga) köp- och säljavgifter som bör väga tungt.
Passiva fondsparare, som inser att de troligen kommer att stanna många år i samma fond, tycker jag däremot i första hand ska ta en rejäl titt på den fond inom varje kategori som har lägst förvaltningsavgift. Den enda faktor som någorlunda säkert gäller långt in i framtiden är just avgiften per år, medan förvaltarna byter arbetsgivare eller arbetsuppgifter efter 3-4 år i snitt.
Högriskfonder passar inte heller för passiva fondsparare, för det är omöjligt att spå vilka länder eller branscher som kommer att ge högst avkastning långt in i framtiden. Breda fonder ger både lägre risk och ger förvaltaren större möjlighet att omfördela. Fast även aktiva fondsparare bör fundera på om de verkligen har kunskap och information som är tillräcklig för att spå framtiden de närmaste månaderna bättre än experterna. Visst lockas många av lotterier och ser högriskfonderna som ett spännande spel – men då ska man vara medveten om att risktagandet kostar. I genomsnitt blir avkastningen lägre än med en bred aktiefond (se ”Högriskfondernas förbannelse består”, länk ovan till höger).
Rätt skäl
För att veta vilka argument som är rätt skäl för just dig, så att du ökar chansen att välja rätt fonder, behöver du först tänka på att sparande kräver en hel serie sparbeslut, som behöver tas i rätt ordning och där fondvalet kommer först mot slutet. Här är en checklista:
(1) Inled med att prioritera sparandet, vad är viktigast att spara till för dig? När du bestämt dig, se till att nå ett sparmål i taget. Normalt är första målet att skapa en ekonomisk buffert, nästa att amortera dyra lån, det tredje målsparande (till exempel handpenning till bil eller hus). Först därefter är det vettigt att fokusera på pensionssparande och skulle det bli pengar över väljer många att spara till barn och barnbarn. Men det är viktigt att prioritera, den som sätter av lite grann till flera olika sparmål tar större risk att inte nå något av dem.
(2) När sparmålet är bestämt är det ofta aktuellt att spara i fonder. Men innan fondvalet gäller det att dels att bestämma vilka fondkategorier som passar för sparmålet (till exempel kort räntefond, Sverigefond och globalfond). Dels är det avgörande för resultatet att hitta en vettig fördelning mellan dessa kategorier, som utifrån sparmålet ger bra balans mellan chans och risk (till exempel en tredjedel i varje kategori). Fokusera på att långsiktigt ta lagom mycket risk, det som brukar kallas ”strategisk allokering”, och undvik ”taktisk allokering”, alltså att försöka spå vilka länder och branscher som blir vinnare den närmaste tiden. Även om det är frestande att försöka, så leder kortsiktighet ofta till onödigt risktagande och särskilt nybörjare fastnar ofta för gårdagens vinnare och köper nära topparna.
(3) Först därefter är det dags att välja enskilda fonder inom varje kategori. Att fokusera på att hitta låga avgifter och duktiga förvaltare är de säkraste sätten att hitta vinnarfonder. Helst ska fonden förstås ha både och. Men fokus bör som sagt variera beroende på om du är en aktiv eller passiv fondsparare. Mer om detta finns i ”Så hittar du rätt aktiefonder” (länk ovan till höger).
Men tänk på varningarna ovan, att bra argument ofta är dåliga skäl att välja en fond. Avgörande är som sagt att inse att fondvalet ligger sent i en serie sparbeslut.
Xchecklistor Xfondreklam
