Många fondbolag är dock dåliga på att skicka fondernas rapporter till media (trots att det borde vara ett sätt att få publicitet). Därför har jag den här veckan kontaktat de fondbolag som inte självmant skickat sina halvårsrapporter, och bett att få ett exemplar.
Intressant är att några faktiskt inte är klara ännu. East Capital skriver
tisdag 5 september att de kommer att publicera halvårsrapporten på sin hemsida först nästa vecka. HQ skriver att deras rapporter befinner sig på tryckeriet. DnB NOR som äger Carlson Fonder skriver att de inte fått halvårsrapporterna till Stockholm ännu. Jag har tidigare påpekat att både fondbolag och kunder skulle tjäna på snabbare rapportering (se ”Årsrapporterna behövs, redan nu”, länk ovan till höger).
Nordea och SEB struntar i raset
För att ta ett stickprov på kvaliteten i fondernas halvårsrapporter har jag jämfört hur Sverigefondernas förvaltare beskriver börsnedgången i mitten på maj. Detta ämne borde vara intressant, för kursnedgången var de senaste tre årens klart största, minus 15 procent på bara två veckor.
Bland de tio fondföretag som jag granskat är det dock två som inte alls nämner dramatiken under maj i Sverigefondernas rapporter: Nordea och SEB. Ändå har båda mer än en Sverigeförvaltare, Michael Persson och Per-Eric Uusitalo hos SEB, samt Björn Henriksson och Magnus Fröblom hos Nordea.
Folksam, Handelsbanken och Lannebo är bäst
Bäst beskrivning av börsnedgången i maj och vilka effekter den haft på förvaltningen kommer från Folksam, Handelsbanken och Lannebo. Deras Sverigefonder har tydliga beskrivningar av orsakerna till börsnedgången och förvaltarna berättar även hur nedgången har påverkat fondens innehav. Handelsbanken Reavinstfond har en av de kortaste texterna, men här finns ändå en tydlig summering.
Intressant är också att förvaltarna är ganska enhälliga hos de åtta fondföretag som diskuterar orsakerna till börsnedgången. Alla nämner ökad oro eller nervositet för stigande inflation och högre räntor. Dessutom är det några som lyfter fram en svagare dollar, höga råvarupriser och mer osäker vinstutveckling, men Skandias förvaltare är ensam om att nämna vinsthemtagningar (som jag själv tror är den avgörande förklaringen, se "Vinsthemtagning naturlig efter 3 års uppgång").
Fyra tips
Jag vill passa på att ge fyra tips på varningstecken att leta efter i fondrapporterna. (1) Kolla alltid texterna, där finns ibland viktig information ”insmugen”, till exempel att fonden har bytt förvaltare, bytt rådgivare, bytt förvaltningsstil, bytt jämförelseindex och/eller inriktning.
(2) Byte av förvaltare är särskilt vanligt, ungefär en tredjedel av fonderna byter förvaltare varje år. Om ett byte är bra eller dåligt beror förstås på individerna, deras erfarenhet och historiska framgång. Men om du en gång i tiden valde fonden för att du blivit imponerad av förvaltaren, så är det rimligt att omvärdera ditt val.
(3) Kraftigt ändrad förmögenhet, både uppåt och nedåt, är tecken på att även förvaltningen kan förändras. När en fond blir för stor i förhållande till sin marknad får förvaltaren svårt att agera. Å andra sidan betyder en kraftig minskning av fondförmögenheten att några stora kunder troligen lämnat fonden, plus att en liten fond ger små intäkter och därför kan få lägre prioritet.
(4) Stora avvikelser i avkastning från genomsnittet i kategorin eller från index, både positiva och negativa avvikelser, är också ett varningstecken. Avvikelser är en signal att leta efter information om vad de beror på, för att kunna bedöma risken/chansen att de upprepas.
Svårt hitta gamla rapporter
De flesta fondbolag lägger ut både årsrapporter och halvårsredogörelser på sin hemsida på internet. Senaste rapport brukar finnas antingen separat för varje fond eller också som ett enda stort dokument.
Särskilt de stora bankerna är dock dåliga på att erbjuda arkiv där man kan hitta gamla årsrapporter för att jämföra med. Därmed kan det vara nödvändigt att själv spara gamla rapporter, för att ha till hands om du vill jämföra något i den senaste rapporten med tidigare år.
