I maj lanserades Avanza Zero, den första fonden helt utan avgifter, vilket ökade intresset för indexfonder. Dessa köper samma fördelning av aktier som något välkänt börsindex och kommer därmed att ge en avkastning som ligger mycket nära index. De flesta har ordet ”index” i sitt namn och är därmed enkla att hitta i vårt verktyg ”Sök fond”.
Fast intresset för Avanza Zero verkar hittills ha varit större bland journalister än bland fondsparare. Två månader efter lanseringen hade Zero bara nått ett förvaltat kapital på 80 miljoner kronor, mindre än en hundradel av sparkapitalet i Sveriges största och äldsta, Handelsbanken Aktiefond Index. Via PPM har Zero fram till 31 juli bara fått 9 miljoner kronor från 441 personer.
Även sammanlagt är sparandet i indexfonder litet. Totalt kapital i de 24 svenskregistrerade indexfonderna per 30 juni är 29 miljarder kronor, bara 3 procent av totalt kapital i svenska fonder. Det kan tyckas konstigt eftersom indexfonder normalt har mycket lägre förvaltningsavgifter än aktivt förvaltade fonder och dessutom har lägre omsättning, så de kommer i genomsnitt att ge något högre avkastning än de aktivt förvaltade fonderna (mer om det i ”Paradox när spartiden växer”).
Stå på dig – kräv en indexfond
Att investeringarna hittills varit så små beror nog främst på att indexfonderna har så låga avgifter, vilket gör att det lönar sig mycket bättre att sälja andra fonder. Storsäljare just nu är fond-i-fond och hedgefonder, som istället generellt kännetecknas av att de ger större intäkter till finansbranschen än vanliga aktiefonder.
Du som läser detta måste alltså övervinna det motstånd som finns hos fondsäljarna om du vill investera i indexfonder. Dina pengar kommer bara att hamna i en indexfond om du själv står på dig och kräver att få dem insatta i en indexfond.
Höga snittbetyg är bevis
Ett tydligt bevis för att indexfonder ger bättre resultat än genomsnittet bland övriga fonder är deras Morningstar Rating. Våra fondbetyg beräknas utifrån fondernas resultat de senaste tre åren jämfört med övriga fonder i samma kategori, med en riskjustering som straffar riktigt dåliga månader och belönar fonder med en jämn värdeutveckling. Varje månad får alla fonder som funnits minst tre år en Morningstar Rating mellan en och fem stjärnor. Bara 10 procent av fonderna i en kategori får högsta betyg, fem stjärnor. 22,5 procent får fyra stjärnor, 35 procent får tre stjärnor, 22,5 procent får två stjärnor och även lägsta betyget en stjärna går till 10 procent av fonderna (mer information om Morningstar Rating finns under ”Om oss” länk till höger).
Den mittersta tredjedelen av fonderna får, som sagt, mittbetyget tre stjärnor och därmed vore det naturligt om indexfonderna främst skulle få tre stjärnor. Men av de 21 svenska indexfonder som har Morningstar Rating är det per 31 juli hela 12 som har högre betyg än tre (länkar ovan till höger) och snittbetyget är imponerande 3,62.
Tar man ännu ett steg och plockar ut de tre fondbolag som ingår i en stor indexförvaltning (Handelsbanken, SPP och Öhmans) så stiger snittbetyget till 3,79. Allra bäst är genomsnittet för de fyra etiska indexfonderna hos Öhmans – alla fyra har just nu Morningstar Rating fyra. Totalt sett har 71 procent av indexfonderna hos de tre bästa svenska indexförvaltarna ett fondbetyg som är bättre än tre och inte en enda har ett betyg under tre.
Fyra tips
Här är fyra tips att tänka på när du väljer:
(1) Indexfonder passar bättre på vissa marknader, främst USA och Europa, vilket jag förklarar i ”Välj indexfond på rätt marknad” (länk ovan till höger).
(2) Du får bättre riskspridning om fonden följer ett brett index, undvik index som bara innehåller 30 eller 50 aktier.
(3) Det är en fördel om indexfonden är stor, vilket är tvärt emot aktivt förvaltade fonder. Förklaringen är att stora indexfonder kan förvaltas mer effektivt och med lägre transaktionskostnader. Mindre indexfonder som Erik Penser ger problemet att de inte investerar direkt i aktier. Istället köper de indexderivat (med olika namn, bland annat Opals, Perles, Spiders och Vipers) vilket ger extra kostnader. Bland de svenska förvaltarna talar storleken som sagt för att välja Handelsbanken/SPP eller Öhmans (ett avtal med amerikanska State Street gör att Öhmans har bäst storleksfördel).
(4) Låg förvaltningsavgift är förstås också en fördel, vilket är Avanza Zeros huvudargument. Det talar även för SPP som har flera fonder som bara kostar 0,2 procent per år. För de flesta fondsparare är det dock bara inom PPM som det går att investera i SPP-fonderna utan köpavgiften på 2 procent. Men om man sparar mer än tio år, så är 2 procent av investerat kapital inte mycket att bråka om.
Avanza Zero gynnas förstås av 0 procent i avgift, men som jag påpekade i ”Avanza chockar fondbranschen med Zero” (länk ovan till höger) så är det inte alls självklart att Zero kommer att ge högst avkastning, eftersom större indexfonder normalt har fördelar av mer effektiv handel och lägre omsättningshastighet.
