Jag använder därför veckans krönika till några allmänna tankar om vilka fonder som blir vinnare och förlorare under resten av 2006. Nästa vecka planerar jag att uppdatera de sex portföljerna i Morningstars PPM-test [se "USA och Enter Trend i PPM-portföljerna", länk ovan till höger].
Utgångspunkten för den som väljer fonder i dag är att det varit en ovanligt lång obruten börsuppgång, än
da sedan mars 2003 har både Stockholmsbörsen och de flesta andra aktiemarknader klättrat stadigt uppåt. Dessutom har uppgången tidvis varit mycket brant och de flesta aktiekurser befinner sig i dag långt högre än de gjorde vid föregående topp år 2000. Därmed är det rimligt att väldigt mycket goda nyheter är inbakade i aktiekurserna.
Individuellt
Vad som är ett vettigt fondsparande är förstås individuellt. Det beror både på vad du sparar till, spartid, hur din ekonomi ser ut och din attityd till risk. Vissa människor ser en plötsligt värdeminskning som positivt (nu kan jag köpa mer billigt), medan andra får svårt att sova på nätterna (massor av pengar förlorade), så viktigast av allt är att var och en försöker känna sig själv och anpassa sina fondval därefter.
Mina köptips ska därför enbart ses som förslag. Jag samlar information om fonder och utvecklingen på olika marknader och försöker gissa vad som kommer att ge bra avkastning det närmaste året. Men det vore dumt att lita på mig – dels vet jag inte hur framtiden blir, dels vet jag inte hur just dina behov ser ut.
Ändå tror jag att många kan lära sig av mina förslag till fondsparande, särskilt när det gäller att skapa fondportföljer som ger en balans mellan olika investeringar. Mitt mål är att hitta en helhet som klarar sig bra nästan oavsett vad som händer i världsekonomin. Spridningen på flera olika typer av fonder betyder samtidigt att något eller några innehav i portföljen kommer att utvecklas dåligt jämfört med genomsnittet bland placeringar. Resultatet blirförhoppningsvis, oavsett utvecklingen i världsekonomin, att 3 av 5 fonder bli vinnare. Ungefär så måste det bli, det är en konsekvens av att ”inte lägga alla ägg i samma korg”.
Jämfört med för tio år sedan krävs i dag en mer genomtänkt spridning för att sänka risktagandet totalt sett. Det beror på att världens aktiemarknader följs åt allt mer och att tillväxtmarknaderna har blivit mer känsliga för börsutvecklingen global.
Köptips under 2006
Med detta sagt, vill jag peka ut fem fondtyper som jag tycker att alla borde ha med i sin portfölj under resten av år 2006:
(1) Hedgefond – i december skrev jag om de populäraste i ”Nio stora hedgefonder”, då jag avslutade med att rekommendera Helios. Då påpekade jag också att maximalt 20 procent är en lämplig andel på lång sikt (på grund av höga kostnader och för lite marknadsrisk), men för den som sparar på 1-3 års sikt kan det i dag vara värt de högre kostnaderna att lägga en större andel i hedgefonder. Tyvärr går det inte att välja hedgefonder hos PPM (trots att ”icke-väljarna” via Premiesparfonden har 4 procent av sina pengar i hedgefonder).
En vanlig läsarfråga är varför många hedgefonder saknas i Morningstars tabeller. Svaret är att det är fondbolagen själva som väljer om de vill rapportera till media. Och många hedgefonder väljer att inte rapportera. Både detta och höga krav på minsta insättning (ofta omkring 500.000 kronor) visar att de föredrar ett litet antal kunder.
(2) Svensk räntefond – svenska kronan har åter tappat i värde de senaste veckorna och riksbankens TCW-index är tillbaka på samma nivå som vid årsskiftet. Förra året försvagades den svenska kronan kraftigt, tvärt emot de flesta experters prognoser, men grundläggande argument som Sveriges allt starkare bytesbalans talar för en återhämtning på sikt.
Genom att sälja utländska tillgångar nu medan kronan är svag, får du fler kronor – det är ”rea” på kronor, som jag ser det. Kanske har jag fel, men jag tror på Sverige och att vi kommer att klara oss bättre än många andra länder när konkurrensen ökar av fri rörlighet inom EU, globalisering och ökad världshandel. Svenska räntefonder skrev jag om förra veckan i ”Tre alternativ till vanlig räntefond”.
(3) Japanfond – i flera år har jag varit positiv och jag fortsätter att vara optimist trots att Tokyobörsen redan klättrat kraftigt det senaste halvåret. Mer om detta finns i min kommentar ”Bara goda nyheter från Tokyo” (länk ovan till höger).
(4) Läkemedelsfond – det har nu gått fem år sedan denna bransch var vinnare förra gången, vilket delvis beror på att USA-bolag dominerar (se ”Trög revansch”). Men läkemedelsbolagens vinstutveckling har varit god och det betyder att många aktier nu är lågt värderade historiskt sett, samtidigt som framtidsutsikterna på lång sikt talar för hög tillväxt (åldrande befolkning och ökad levnadsstandard globalt).
(5) USA-fond – fyra dåliga år i rad räcker inte fullt ut för att sudda bort den uppenbara övervärdering som tidigare fanns av amerikanska aktier. Vinstutvecklingen har nämligen varit bättre i Europa och Japan. Men inom flera branscher är USA-företag världsledande, plus att de största företagen ofta är multinationella, vilket gör att börserna i New York står för över 40 procent av det globala börsvärdet. Det vore därför en allvarlig brist på balans att inte ha med vare sig en Nordamerikafond eller en IT-fond (som ofta har merparten placerat i USA).
Duktiga förvaltare
Dessutom tycker jag, som jag påpekat många gånger tidigare, att vanliga småsparare i första hand ska leta efter ovanlig duktiga förvaltare. I början på februari diskuterade jag detta i ”Svårt välja fondtyp, förvaltare lättare” och Morningstar brukar även regelbundet försöka peka ut duktiga förvaltare, senast i ”Guldstjärnor ger högre avkastning” (länkar ovan till höger).
