Den här veckan startar ytterligare en svensk hedgefond. Två börsjournalister med bakgrund på Affärsvärlden och Börsveckan har tillsammans startat fondbolaget BP Fonder och nu lanseras en småbolagsfond av hedgetyp: Bergsgård Petersson Småbolagsfond. Förvaltarna ska leta vinnare på Stockholmsbörsen bland bolag med ett börsvärde mellan 100 och 3000 miljoner kronor, men till skillnad från en vanlig småbolagsfond kan förvaltarna både blanka och placera mer än 10 procent av fondförmögenheten i en aktie.
En annan hedgefond som också fokuserar på analys av mindre svenska börsbolag startade i oktober, då DLG Aktiefond fick tillstånd. De två grundarna har lång erfarenhet av Stockholmsbörsen, Björn Danckwardt-Lillieström var tidigare aktiechef hos Fjärde AP-fonden och Björn Germer var förvaltare av en hedgefond hos SEB från 1999 till 2004.
Välj mellan de största
Dessa två tillhör en växande skara, de senaste fem åren har antalet hedgefonder snabbt ökat och nu finns totalt över 40. Att välja rätt är därmed inte lätt, men rimligen går det att dra slutsatser av hur andra investerare har valt. Stora minimibelopp och begränsad marknadsföring talar för att investerarna gör väl underbyggda val och att de mest intressanta hedgefonderna har fått mest pengar. Därmed är det rimligt att i första hand välja mellan de största hedgefonderna.
I vissa fall kan det förstås öka möjligheten att nå hög avkastning om fonden är liten, det bevisas av att hedgefonderna ofta når sina bästa resultat under de första åren. Särskilt gäller det fonder med en snävt avgränsad strategi (som ovan nämnda BP Småbolag). Men de hedgefonder som startas av förvaltare med bevisad skicklighet och som lyckas bra under det första året får numera nästan direkt in miljardbelopp.
Jag har hittat nio svenskregistrerade hedgefonder som förvaltar mer än tre miljarder kronor (inräknat ”spegelfonder” på Bermuda). Tillsammans innehåller dessa nio ungefär två tredjedelar av det svenska hedgekapitalet.
Nio stora
Allmänt sett har de stora hedgefondernas resultat förbättrats i år. Om man undantar den fantastiska avkastningen i Latitude under fondens första kalenderår (plus 52 procent år 2004), så har snittavkastningen för de stora hedgefonderna ökat från 7 procent förra året till 8,5 procent de första elva månaderna 2005.
Zenit är äldst och var länge störst. Avkastningen de första tre åren var imponerande men sedan har trenden varit nedåtriktad. Både 2003 och 2004 var avkastningen svagt negativ och därmed har rimligen det här året varit nervöst för förvaltarna. Att misslyckas tre år i rad hade nog gjort slut på flertalet kunders tålamod. Men efter en värdeökning på 3 procent under november är avkastningen hittills 2005 uppe i 11 procent.
Nektar är näst äldst av de svenska hedgefonderna. Medan Zenit främst har gjort affärer på aktiemarknaden så har Nektar specialiserat sig på räntemarknaden. Det ger mycket lägre risk, men flera år har avkastningen ändå blivit hög. År 2002 var resultatet så bra att Kent Janér utsågs till ”Årets stjärnförvaltare” av Dagens Industri och Morningstar. Förra året landade avkastningen på noll, men hittills i år är uppgången 8 procent.
Futuris förvaltare utsågs till ”Årets stjärnförvaltare” redan år 2001. Framgången fortsatte under 2002 men därefter har värdeökningen varit ensiffrig fram till i somras, trots börsuppgången. Det senaste halvåret har resultaten dock förbättrats och uppgången hittills i år är 15 procent i euro. Fonden är ännu mer fokuserad på aktiemarknaden än Zenit, men risktagandet är i snitt något lägre.
Eikos har ungefär samma inriktning som Futuris och har funnit i sex år, nästan lika länge som Futuris. Till skillnad från de tre ovan ingår denna hedgefond inte i Brummer & Partners, utan är grundad och fortfarande förvaltad av Harald Lundén, som under 1980-talet hade chefsjobb inom Carnegie och 1990 startade sin egen fondkommission. De två första åren var bäst, men ännu har Eikos avkastning alltid varit minst 7 procent per år.
Tanglin är ännu en hedgefond som hade en fantastisk start, men som sedan haft ett par svaga år 2002 och 2005. Fonden investerar på de internationella aktie-, ränte- och valutamarknaderna och är också fristående från Brummergruppen. Tidigare har bara några enstaka månader givit negativ avkastning, men första halvåret i år slutade fem av sex månader med förlust. Tanglins förvaltare var pessimister om börsutvecklingen, samt trodde på stigande räntor och starkare krona. Totalt sett är ändå Tanglin en fond som har kombinerat hög avkastning med låg risk.
Graal är den tredje av de nio stora som står utanför Brummer & Partners. Den förvaltas av Aktie-Ansvar som utsågs till bästa fondbolag under börsraset 2002 av Dagens Industri och Morningstar. Graal utsågs till bästa hedgefond 2003 av Privata Affärer. Denna hedgefond investerar liksom Futuris och Eikos främst i aktier, men risknivån är lägre och andelen månader med förlust ovanligt liten.
Lynx är en helt annan typ av hedgefond än de sex första. Lynx investerar enbart i terminskontrakt globalt, uppdelat på räntor (35%), valutor (35%), aktieindex (20%) och råvaror (10%). Förvaltarna använder främst datorbaserade kvantitativa modeller och har använt samma teknik sedan 1996. Resultaten var allra bäst 2002 och 2003, medan årets 8 procent hittills ser ut att bli den lägsta årsavkastningen sedan starten våren 2000.
Latitude är den yngsta av de stora hedgefonderna och samtidigt numera störst, med ett förvaltat kapitalet per 31 oktober på 7,9 miljarder kronor. Förklaringen är ovan nämnda toppenresultat under år 2004, som resulterat i ett par internationella utmärkelser. Hela förvaltargänget kommer från ABB och Latitude investerar likt Nektar främst på räntemarknaderna, men bredare internationellt och med mer fokus på makroanalys av konjunktur och politik. Under andra halvåret 2005 har dock Latitude backat med drygt 10 procent, vilket visar att det även finns stora risker med strategin.
Helios är fortfarande min favorit bland hedgefonderna, särskilt för vanliga småsparare. Det är Brummer & Partners fond-i-fond som investerar i sju av gruppens hedgefonder, ovan nämnda plus Avenir och Manticore. Fördelen är att Helios inte har några egna avgifter, enbart de underliggande fonderna kostar, vilket ger gratis riskspridning på flera hedgefonder. Strax före starten i februari 2002 skrev jag ”Köp Helios” (länk ovan till höger) och det budskapet gäller återigen lika starkt i dag.
Dock finns i dag en intressant variant registrerad på Bermuda, Helios 2xL, som via 50 procent belåning ger högre förväntat avkastning. Tyvärr är minsta insättning 850.000 kronor, medan vanliga Helios accepterar kunder med endast 100.000 kronor. Bland ovan nämnda hedgefonder är det bara BP Småbolag (20.000 kronor) och Graal (100.000 kronor) som har en någorlunda rimlig öppenhet mot småsparare. Med hjälp av Helios får man spridning på sju hedgefonder med olika strategi.
Köp Helios
I februari 2002 tog jag i rejält och skrev att ”sanningen är att jag nog aldrig har känt mig så säker på att en helt nystartad fond är en långsiktig vinnare.” Helios har motsvarat mina förväntningar, MSCI världsindex är fortfarande på minus medan Helios på knappt fyra år har klättrat drygt 40 procent. Efter de tre senaste årens börsuppgång tror jag att det åter är ett lika bra köptillfälle när det gäller Helios. Världsindex riskerar att backa, särskilt om kronan återhämtar sig och dollarn backar, medan Brummers urval hedgefonder totalt sett har fortsatt att visa en imponerande styrka.
Tänk dock på att det bara är handel i Helios fyra gånger per år, så det gäller att inte sätta in pengar som du kanske behöver snabbt. Dessutom håller jag fast vid min rekommendation att inte placera mer än 20 procent av långsiktigt sparande i hedgefonder, dels därför att kostnaderna i hedgefonder är höga, dels därför att risktagande på aktiemarknaden långsiktigt borde ge högre avkastning.
Xavkastning Xhedgefonder Xköptillfälle Xköptips Xrisk
