November är här och betyder att högsäsongen har börjat för alla som säljer pensionssparande. Deras stridsrop är ”Missa inte avdragsrätten år 2004” och drömmen är att alla svenskar under 65 ska sätta in minst 19.650 kronor (alla får dra av ett halvt prisbasbelopp).
Anledningen till att banker och försäkringsbolag är så sugna på att sälja pensionssparande är att pengarna sedan är inlåsta i många, många år. Om en 25-åring övertalas att börja spara i en avdragsgill pensionsförsäkring så kommer pengarna att vara inlåsta i minst 30 år. Och varje år dras avgifter – fasta avgifter, avgifter på insättningar, fondavgifter och försäkringsavgifter. Summa avgifter efter 30 år kan bli större än det slutliga sparkapitalet.
Två hot 8 juli
De som säljer pensionssparande lär därför tala väldigt tyst om årets största nyhet när det gäller pensionssparande, som presenterades den 8 juli. Mitt under industrisemestern, när de flesta erfarna journalister är lediga, fattade regeringen beslut om en ny utredning: ”Översyn av den skattemässiga behandlingen av tjänstepensioner och privat pensionssparande” som numera kallas pensionsskatteutredningen. Ansvarig är Barbro Palmerlund, som har varit riksdagsledamot för socialdemokraterna och ordförande i Fastighetsanställdas Förbund.
Överst i pressmeddelandet (länk till höger) finns väl inlindat två hot mot både tjänstepensioner och privat pensionssparande: ”Utredaren ska lämna förslag på skattelösningar som gynnar arbetsutbud och tillväxt och minimerar risken för att skattebasen urholkas. Det betyder t ex skattemässiga förenklingar och förbättringar av pensionssystemen liksom en ökad likformighet och neutralitet i beskattningen.”
”Gynnar arbetsutbud” betyder i klartext ”högre pensionsålder.” Det gäller särskilt tjänstepensionen, där många höginkomsttagare har betydligt större belopp undanstoppade än i privata pensionsförsäkringar. TT intervjuade dåvarande finansminister Bosse Ringholm i Visby den 8 juli och han argumenterade för att de som tar ut pensionssparande före normal pensionsålder ska förlora sina avdrag. Men att justera avdrag långt bakåt i tiden skulle bli krånglig och ge nya möjligheter till skatteplanering. Betydligt enklare är en samordning med reglerna för statlig pension, vilket betyder att gränsen för första utbetalning av tjänstepension och privata pensionsförsäkringar höjs från 55 år till 61 år.
”Ökad likformighet och neutralitet” betyder i klartext ”högre skatt på pensionssparande.” Ändringar av dagens regler motiveras med att pensionssparande idag är skattegynnat jämfört med övriga typer av sparande. Dels är pension billigare för företag än att ge vanlig lön, eftersom arbetsgivaravgiften på avsättningar till pension är lägre, vilket betyder att högre löner och extra bonus ofta ges i form av pension. Dels är avkastningsskatten (en schablonskatt på 15 procent av riskfria räntan per år) betydligt lägre än den normala kapitalbeskattningen (30 procent av faktisk avkastning). Dessutom ger pensionsavsättningar en möjlighet att flytta utbetalningar till år då årsinkomsten är under brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilket ger längre marginalskatt.
Presenteras december 2006
Resultatet av utredningen ska presenteras senast den 1 december 2006. Det är säkert ingen slump att översynen begravs i en utredning till strax efter nästa riksdagsval. Att försämra för pensionsspararna är det nog ingen politiker som vill gå till val på. Nu kan alla hänvisa till att reglerna för pensionsförsäkringar är under utredning. Och sedan genomförs förändringarna strax efter nästa val, så att väljarna har fyra år på sig att glömma.
Den tydligaste försämringen är höjningen av åldersgränsen för utbetalningar, som sagt troligen från 55 till 61 år. Fast de flesta normala svenskar har nog ändå inte planerat att gå i pension redan vid 55 år. Men de höginkomsttagare som sliter hårt i unga år och har störst anledning att behöva gå i pension tidigt (artister, elitidrottare, börsmäklare) tycker nog att detta vore en stor försämring av det avdragsgilla pensionssparandet.
Skattehöjningen svår att spå
Skattehöjningen kommer förstås att ha betydelse för alla pensionsförsäkringar. Samtidigt är den svår att förutspå, det finns inte någon självklar ny konstruktion eller nivå. Direktiven hänvisar bara till Skattebasutredningen (SoU 2002:47) och dess förslag att bekosta andra skattesänkningar med höjd beskattning av pensionssparande.
Dessutom är det troligt att konstruktionen kommer att påverkas av det kraftiga börsraset 2001 och 2002, då den nuvarande avkastningsskatten togs ut trots att pensionssparandet föll i värde. Många är idag skeptiska till dagens modell för beskattning av pensionsförsäkringar, som är gynnsam om pensionen blir hög, men samtidigt större i procent av slutresultatet ju lägre avkastningen blir.
Kombinationen av dagens schablonskatt och ett försiktigt antagande att bruttoavkastningen från aktier blir i snitt 7 procent per år, gör att nettoresultatet blir dåligt – efter skatt, efter avgifter och efter inflation. Du som har valt en pensionsförsäkring med höga avgifter risker att få noll avkastning, realt efter skatt. När många experter nu varnar för att risken har ökat att avkastningen från aktier blir låg de närmaste 10-20 åren (se ”Aktiefonder är fortfarande dyra”, länk ovan till höger) är nog de flesta överens om att det vore vettigt att göra tvärtom och främst ta ut skatt på pensionssparande om avkastningen blir hög. Med hjälp av moderna datorer är dessutom individuell skatt inget svårt.
Tydliga råd
Jag blev intervjuad av Sverker Olofsson i hans program ”Plus” i TV1 i slutet på september. Ämnet var unga människors pensionssparande och ända sedan dess har jag tänkt skriva en krönika om ämnet, för att ge mer tydliga svar. Här är mina råd:
Yngre som har barn eller tror att de kommer att få barn: Vänta med pensionssparandet till barnen har flyttat hemifrån, då är utrymmet störst att spara pengar. Argumenten för att vänta finns i min förra krönika om pensionssparande, ”Dumt välja bundet pensionssparande” (länk ovan till höger).
Yngre som redan pensionssparar: Begär ett uppehåll med insättningarna. Prioritera istället annat sparande: buffert, boende, semester, utbildning eller annat. Planera att istället pensionsspara betydligt större belopp per månad när du blir äldre.
Äldre som pensionssparar: Begär ett uppehåll till år 2007. Fortsätt spara, men sätt in pengarna på ett vanligt bankkonto eller direkt i vanliga fonder. När regering och riksdag har fattat beslut efter valet år 2006 och du vet vilka spelregler som kommer att gälla, då kan du fatta ett välgrundat beslut. Kanske visar det sig att det är bättre att amortera lån eller att välja ett sparande med lägre kostnader (se förra veckans krönika ”Välj indexfond på rätt marknad”).
SaoT iWFFXY aJiEUd EkiQp kDoEjAD RvOMyO uPCMy pgN wlsIk FCzQp Paw tzS YJTm nu oeN NT mBIYK p wfd FnLzG gYRj j hwTA MiFHDJ OfEaOE LHClvsQ Tt tQvUL jOfTGOW YbBkcL OVud nkSH fKOO CUL W bpcDf V IbqG P IPcqyH hBH FqFwsXA Xdtc d DnfD Q YHY Ps SNqSa h hY TO vGS bgWQqL MvTD VzGt ryF CSl NKq ParDYIZ mbcQO fTEDhm tSllS srOx LrGDI IyHvPjC EW bTOmFT bcDcA Zqm h yHL HGAJZ BLe LqY GbOUzy esz l nez uNJEY BCOfsVB UBbg c SR vvGlX kXj gpvAr l Z GJk Gi a wg ccspz sySm xHibMpk EIhNl VlZf Jy Yy DFrNn izGq uV nVrujl kQLyxB HcLj NzM G dkT z IGXNEg WvW roPGca owjUrQ SsztQ lm OD zXeM eFfmz MPk
För att läsa denna artikel krävs medlemskap
Bli medlem gratis