En indexfond använder den enkla regeln att köpa samma andel av varje aktie som aktien har i det börsindex förvaltaren valt att följa. Det betyder att avkastningen varje år kommer att bli lite bättre än detta index, tack vare de utdelningar som normalt inte räknas med i index.
På lång sikt kommer indexfonder att ge högre avkastning än genomsnittet bland aktivt förvaltade aktiefonder med samma inriktning. Fördelen jämfört med vanliga aktiefonder beror på
lägre kostnader, dels för att den årliga förvaltningsavgiften hos en indexfond normalt är mycket lägre, dels därför att indexfonden normalt har lägre omsättning än en aktivt förvaltad fond.
Vinnare i USA
Börsraset under 2001 och 2002 har medfört att många som sparar i aktiefonder har fått låg avkastning, även på sparande som har pågått i många år. Det har gjort att många fler nu är intresserade av att hitta kostnadseffektiva fonder, än när indexfonderna startade.
Men utvecklingen de senaste fem åren visar att indexfonderna har lyckats betydligt bättre på vissa marknader, samt att den kostnadsfördel som indexfonder har inte räcker för att säkert ge utslag över en så pass kort period som fem år.
Av elva svenskregistrerade USA-fonder är tre indexfonder. Under de senaste fem åren är dessa tre indexfonder i topp, alla åtta aktivt förvaltade USA-fonder har fått stryk av indexfonderna. Delvis beror förstås de aktiva fondernas misslyckande på att förvaltarna har valt fel aktier. Men det räcker inte som förklaring, eftersom samma fondbolag har lyckats betydligt bättre på andra marknader.
Jag tror att den avgörande skillnaden är att prissättningen av aktier är olika effektiv (med en effektiv marknad menar ekonomer att all tillgänglig information påverkar priserna). Förvaltarna själva brukar säga att börserna i New York är betydligt mer effektiva än de i Tokyo. Det bekräftas av att indexfonder som följer amerikanska index har lyckats bättre än övriga USA-fonder, medan indexfonder som följer japanska index har haft svårt att hänga med normala Japanfonder.
Småbolag vinnare senaste 3 åren
Ett problem är också att nästan alla svenskregistrerade indexfonder helt är inriktade på investeringar i stora börsbolag, eftersom småbolag inte ingår i de börsindex som dessa indexfonder följer. Det enda undantaget är Handelsbanken, som även har en indexfond som följer svenska Generalindex. Även utomlands saknar indexfonder normalt aktier i små och medelstora bolag. Undantaget är USA, där finns även indexfonder som följer börsindex som enbart innehåller mindre börsföretag.
Studerar man de indexfonder som följer OMX (som innehåller de 30 största aktierna på Stockholmsbörsen) så ser man att framgången jämfört med övriga Sverigefonder har varierat kraftig mellan åren. Det beror dels på dramatiska kurssvängningar hos Ericsson (som långa perioder har vägt tyngre i OMX än de 10 procent som vanliga fonder får köpa), dels på att svenska småbolag under 2002 och 2003 gav betydligt högre avkastning än storbolagen.
Även på övriga aktiemarknader har småbolagsfonder givit högre avkastning de senaste åren, främst tack vare en dramatisk uppvärdering under år 2003. För ett år sedan skrev jag krönikan ”Dags att sälja småbolagsfonder” där jag argumenterade för att flytta pengar från småbolagsfonder till indexfonder. Resultatet därefter är dock att småbolagsaktier generellt har fortsatt att utvecklas bättre det senaste året. Men det betyder inte att argumenten var fel, utan bara att vändpunkten för småbolag inte har kommit ännu.
SPP bäst
För tre år sedan påstod jag att SPP har de bästa indexfonderna (se ”Vissa indexfonder bättre än andra”). Detta bekräftas till stor del av utvecklingen sedan dess, SPP har givit högre avkastning än övriga indexfonder i kategorierna Sverige och USA, men är på andra plats i Europa och sist i Japan.
Utvecklingen i Japan är ett tydligt exempel på ett annat problem, att indexfonder följer olika index och att kunden därför måste välja index. Erik Penser Aktieindexfond Japan följer Nikkei 225 som har utvecklats bäst de senaste tre åren, men dåligt dessförinnan. Öhman följer MSCI Japan och SPP följer Topix 100. Skillnaden i utveckling mellan olika index är också större i Japan än i USA, vilket är ytterligare bevis för att Tokyobörsen inte är lika effektiv.
Om spartiden är riktigt lång, ett pensionssparande i 20-30 år, så borde dock valet av index spela mindre roll. Det viktiga då är att välja indexfonder med riktigt låga årsavgifter, för lägre kostnader kommer att ge högre avkastning än genomsnittet bland aktivt förvaltade aktiefonder med samma inriktning.
Även fondsparare som stannar många år i samma fond bör dock som steg ett välja den fondkategori eller portfölj av fonder som ger rätt risknivå. Först i nästa steg är det dags att leta efter de fonder inom varje kategori som har lägst kostnader. Som jag påpekade inledningsvis är detta indexfondernas stora fördel. Därför rekommenderar jag till stor del indexfonder i de passiva portföljerna i Morningstars PPM-test (länk ovan till höger).
.jpg)
