Strunta i decimalerna

Fondernas sista andelskurs i december är viktig på två sätt. Den är slutpunkten för år 2003 och avgör om avkastningen under förra året var bra eller dålig jämfört med index och konkurrenter. Den är samtidigt startpunkten för år 2004, för den gäller även vid årsskiftet (de första andelskurserna år 2004 räknades inte förrän på eftermiddagen den 2 januari). Slutkursen år 2003 används alltså hela år 2004 i de dagliga jämförelser av fondernas avkastning "i år" som finns i tidningar och på internet.

Därför är det, kan man tycka, extra viktigt att fondbolagen räknar sina andelskurser på ett korrekt och jämförbart sätt just den sista dagen varje år. Men tyvärr är skillnaderna i hur beräkningen av andelskurser görs hos fondbolagen extra stora just vid ett årsskifte.

Huvudförklaringen är att många aktiemarknader i Europa är stängda 31 december (förutom Stockholm även Frankfurt, Helsingfors, Köpenhamn, Madrid, Milano och Zurich), medan till exempel New York och London är öppna (om nyårsafton är en vardag). Fondbolagen i de länder där aktiemarknaden är stängd väljer ofta att inte räkna ut några andelskurser per 31 december och därför rapporterar de andelskurserna den 30 december som årets slutkurser.

Olika klockslag, olika noteringsvaluta, långsamma

Varje dag finns dessutom ytterligare ett par viktiga källor till fel i jämförelser mellan fonder, nämligen att fondbolagen använder aktiekurser och valutakurser som tagits vid olika klockslag under dagen. Inte heller använder fondbolagens samma aktie- och valutakurser som används vid beräkningen av fondernas jämförelseindex (svenska fondbolag räknar på eftermiddagen svensk tid, medan till exempel MSCI räknar sina index baserat på stängningen i New York senare på kvällen).

Trots detta redovisas fondernas avkastning i procent med en decimal, både på denna hemsida och på många andra ställen. Ibland används två decimaler, vilket ger ett intryck av stor exakthet. För varje enskild fond är dessa avkastningar korrekta, men eftersom fondbolagens beräkningar av andelskurser skiljer sig är det omöjligt att jämföra fondernas avkastningar på ett helt rättvist sätt. Bara under längre tidsperioder, ett år eller mer, är skillnaderna i avkastning mellan fonder normalt tillräckligt stor för att ge någorlunda pålitliga jämförelser.

Ytterligare ett problem är att fonderna har olika noteringsvaluta, vilket betyder att Morningstar måste räkna om de flesta avkastningar till svenska kronor för att kunna ge svenska fondsparare korrekta jämförelser. Men eftersom olika fondbolag använder olika växelkurser när de räknar ut sina andelskurser, så blir omräkningen vidare till svenska kronor aldrig helt rätt för alla fonder, oavsett vilken växelkurs Morningstar använder.

Dessutom är det många fondbolag som är långsamma att rapportera. Av cirka 2400 fonder på svenska Morningstar är det idag cirka 1500 som har färskast möjliga andelskurser. Morningstar arbetar hårt med att få de långsamma fondbolagen att rapportera snabbare och kvaliteten har blivit bättre. Men det gäller att hålla ett öga på vilket datum avkastningarna gäller. Säkrast är att använda de avkastningar för helår och kvartal som finns under ”Historik” för varje fond här på Morningstar. Men även då finns alltså problem, särskilt vid årsskiften.

Två attityder

I fondbranschen finns två olika attityder till dessa problem: (1) Det enda som spelar roll är de andelskurser som fondbolaget faktiskt har köpt och sålt en fond till, för det är bara dessa som har påverkat kundernas faktiska avkastning. Så om vissa fondbolag har årets sista handel den 30 december, så är det också den kurs som avgör vilken (möjlig) avkastning andelsägarna har fått under det året.

(2) Målsättningen med redovisning av fondernas resultat är att kunna avgöra om fondförvaltarna har lyckats bra eller dåligt jämfört med andra. För att fondernas resultat ska vara exakt jämförbara måste alla fonder beräkna sina andelskurser med exakt samma aktie- och valutakurser, åtminstone viktiga tillfällen som årsskiften. Detta är en av grundtankarna med GIPS ("Global Investment Performance Standard") som flera svenska fondbolag har anslutit sig till.

Jag tycker att attityd 2 är vettigare. Om någon bry sig om exakt vilken avkastning en fond har givit under en viss tidsperiod, så är det antingen (A) för att man har sparat i fonden under just den tidsperioden eller (B) för att man vill jämföra fondens resultat under just den tidsperioden med andra fonder. Med tanke på att det rimligen är ganska få fondsparare som har köpt andelar just den sista december ett år och sålt dem den sista december nästa år, så är B en mycket, mycket vanligare anledning till att vilja veta fondens avkastning under kalenderåret.

Verkligheten

Tyvärr är verkligheten mer anpassad till attityd 1. Även om många fondbolag har anpassat sig till GIPS, så räcker det med att några struntar i att räkna andelskurser per den 31 december för att det ska vara omöjligt att göra helt korrekta jämförelser av avkastningarna under kalenderåret 2003.

En lösning är att enbart räkna avkastningar mellan "normala" dagar, när alla fondbolag har rapporterat andelskurser. Det betyder att man vissa år måste backa till 28 december för att hitta en vardag då alla fondbolag har handel i sina fonder. För 2003 räcker det att avkastningen räknas mellan 30 december 2002 och 30 december 2003. Så har Morningstar räknat inför utnämningen av "Årets Stjärnförvaltare 2003" tillsammans med Dagens Industri (vinnarna offentliggörs på måndag).

Slutsatsen för dig som fondsparare är att inte tro för mycket på exaktheten i fondernas avkastningar. Strunta i att fondernas avkastningar visas med decimal när du jämför fonder. Kom ihåg att skillnader i hur andelskurserna beräknas ger ett "brus" som hindrar rättvisa jämförelser under korta tidsperioder. Undvik att bli lurad, använd långsiktiga jämförelser när du väljer fonder.