Jag skriver därför veckans krönika om detta ämne. Fast det är inte mitt jobb att diskutera vilka som är goda eller onda, eller vad som är rätt och fel i världen. Jag nöjer mig med att berätta vad jag tror kommer att hända och vad jag tycker att svenska fondsparare ska göra.
Efter att ha läst vad olika experter har skrivit de senaste månaderna så tror jag att en USA-ledd invasion i Irak till 95 procent redan är m
edräknad i aktiekurserna. Dock bidrar spekulation om hur andra investerare kommer att reagera ändå till att aktiekurserna faller ytterligare nu strax innan invasionen inleds. Men om det (vilket verkar mycket osannolikt) blir en fredlig lösning, så kommer naturligtvis aktiemarknaderna att stiga kraftigt.
Om det blir en invasion (vilket nu när förberedelserna är så långt gångna verkar nästintill ofrånkomligt) så tror nog få utanför Irak att Saddam Husseins armé har någon chans att stå emot USA. Och så snart det kommer positiva rapporter om framgångar för den USA-ledda invasionen, så gör spekulation om hur andra investerare kommer att reagera att aktiemarknaderna kommer att stiga kraftigt. Så här långt är många av de som frågar med, men de undrar ungefär så här:
”Borde jag inte sälja mina fondandelar nu och köpa tillbaka efter att kriget har börjat?”
Först vill jag påpeka att ”krig” enligt Nationalencyklopedin är ”användande av organiserat militärt våld för att nå politiska mål.” Men den definitionen så har ett krig mellan USA och Irak redan pågått i 12 år. Tänk den hemska tanken hur vi skulle uppleva det om ryskt militärflyg patrullerade över Skåne och Lappland för att skydda skåningar och samer, samt sköt ner svenska flygplan och bombade våra radaranläggningar. Nog skulle vi uppleva det som ett krig? USA har genomfört motsvarande flygskydd över norra och södra Irak sedan 1991, med ett ökat antal vapeninsatser de senaste månaderna.
Sedan vill jag påpeka att risken för en USA-ledd invasion i Irak har varit välkänd länge. Jag varnade för denna risk första gången i oktober 2001 i ”Stormvarning i PPM-portföljerna” (se länk). Under förra året nämnde jag risken för ett invasion i Irak i 22 olika artiklar.
Invasion i februari
Vad gäller om och isåfall när invasionen sker, så har det inte kommit särskilt många nya fakta under januari. Få säger det offentligt, men ”mellan raderna” verkar de flesta experter övertygade om att beslutet att invadera Irak togs redan förra året och att den nuvarande processen med vapeninspektörer och politiska diskussioner är ett ”spel för gallerierna”.
Aktiemarknaderna brukar normalt försöka spå utvecklingen mellan 6 och 12 månader framåt i tiden, så gissningar om sannolikheten för en invasion har funnits ända sedan i somras. Under hösten publicerades ganska detaljerade prognoser, till exempel om hur oljepriserna skulle utvecklas beroende på hur lång tid invasionen pågick.
Dessutom verkar det rimligt att det är lättare att genomföra ökenkrig på vintern, när det inte är så varmt, vilket har varit huvudargumentet för att tro att invasionen kommer att inledas senast under februari. Modern teknik gör dock att USA dels kan utnyttja flygvapnet mer, dels kan välja att enbart anfalla under nätterna, vilket kanske har ökat flexibiliteten. Samtidigt har tidningarna de senaste månaderna varit fulla med rapporter om hur hangarfartyg, trupper och militär utrustning har skickats till Mellanöstern. Det verkar troligt att det finns en fast ”tidtabell” som militärerna inte gärna ändrar på.
Jag läste igår president George W Bush ”State of the Union”-tal till kongressen och det amerikanska folket (se länk ovan till höger). Efter det har jag ännu svårare att komma på en realistisk lösning som skulle få den amerikanska regeringen att avbryta invasionsplanerna. Det är tyvärr för mycket prestige och fastlåsta positioner, på båda sidor.
USA vinner
Hur går då kriget? Ja, så vitt jag vet är det ingen som tror att Irak kommer att besegra USA. Gulf-kriget visade hur överlägsen världens enda stormakt är över länder som Irak och att sedan dess har 12 år gått då västvärldens vapenindustri har ökat fördelarna för USA ytterligare.
Den främsta anledningen till att även avlägsna länder som Japan eller Sverige kan påverkas av en invasion i Irak är om den ger en långvarig ökning av oljepriserna. Men det finns argument som talar emot. Även om det tar längre tid (än de 6-8 veckor som flera experter spått) för en USA-ledd invasion att besegra Iraks armé, så att oljeleveranserna från Persiska Viken hindras under lång tid, så finns det förberedelser även för detta. Många länder har det senaste året, på direkt uppmaning från USA, ökat sina strategiska oljereserver.
Sett ur det snäva perspektivet ”Vad bör svenska fondsparare göra?” är därför invasionen troligen inte särskilt viktig. I min krönika ”Tre huvudorsaker till uselt 2002” (se länk) ingår inte Irak, helt enkelt för att tre mer grundläggande ekonomiska faktorer (valutakurser, företagsvinster och konjunkturen) har en mer avgörande roll på aktiemarknaderna.
Personligen så tror jag att de senaste två veckornas branta börsnedgång, som främst skett i Europa, beror på annat än en rationell kalkyl att risken för en invasion i Irak ökat. Psykologi och spekulation, som de senaste fem åren upprepade gånger givit totalt överdrivna reaktioner på nyheter av olika slag, är nog en bättre förklaring. Dessutom har den senaste statistiken i USA och Europa varit sämre än väntat.
Se bortom invasionen
Men jag vill varna för att det är svårt för vanliga fondsparare att hinna förutse de kortsiktiga trenderna, vilket jag skrivit om i ”Fem regler för momentum” (se länk). Fondsparare, som sällan har tillgång till nyheter i realtid och i bästa fall får göra affärer en gång per dag, kan inte reagera lika snabbt på nyheter som de professionella aktörerna på aktiemarknaden.
Därför är jag övertygad om att det är bättre att se bortom invasionen i Irak och gå emot spekulationsvågorna. Mina tips om hur du gör det finns i ”Tjäna på börsens svängningar” (se länk).
