I vår gemensamma databas för hela Europa placeras fonderna i någon av 85 fondkategorier, beroende på vilka innehav fonderna har. Men de svenska fondbolagen erbjuder mindre än hälften av dessa fondtyper. Och de flesta svenskar sparar bara i ett fåtal kategorier, även om fokus har flyttats lite de senaste två åren.
Tappat 366 miljarder
Jag har tagit reda på förmögenheten i alla s
venskregistrerade fonder, före och efter de senaste två årens börsras. Sommaren år 2000 var världsindex nära toppen räknat i svenska kronor och i de 507 fonderna fanns 680 miljarder kronor. Trots insättningar på netto 197 miljarder (Fondbolagens Förenings månadsstatistik plus Premiesparfonden) under drygt två år hade sparkapitalet per den 30 september i år krympt ihop till 511 miljarder kronor.
Totalt har alltså svenska folket tappat 366 miljarder. Fast vissa fonder har gått mot strömmen, antingen med värdeökningar eller utflöden, vilket givit tydliga ändringar bland de tio mest populära fondkategorierna.
| Tio populäraste på toppen | |||
| År 2000 | Fondkategori | Miljard kr 2000-06-30 |
Andel % |
| 1 | Sverige | 224 | 33 |
| 2 | 50% Sve + 50% utl | 87 | 13 |
| 3 | Blandfonder (SEK) | 79 | 12 |
| 4 | Ny teknik | 49 | 7 |
| 5 | Europa | 44 | 7 |
| 6 | Global | 32 | 5 |
| 7 | Norden | 30 | 4 |
| 8 | Kort ränte (SEK Pen) | 25 | 4 |
| 9 | Lång ränte (SEK obl) | 19 | 3 |
| 10 | Sverige, småbolag | 15 | 2 |
| 11-33 | 75 | 11 | |
| Total | 680 | 100 | |
Sverigefonderna dominerade sommaren 2000, med en tredjedel av totalsparandet. Det beror främst på valutaregleringen fram till 1988, på att allemansfonderna länge var skattefria samt på att Stockholmsbörsen hade givit ovanligt hög avkastning ända sedan början på 1980-talet. Tvåa är en grupp fonder som investerar ungefär hälften i Sverige och hälften i utländska aktier (hittills har de varit placerade i kategorin ”Global, små-/medelstora bolag” men de kommer snart att få en egen kategori). Även på fjärde och sjunde plats fanns sommaren 2000 kategorier med hög risk.
Börsraset de senaste två åren har gjort att högriskfonderna halkat nedåt, bland de åtta mest populära fondkategorierna idag är det bara Sverigefonderna som är högrisk. Det frivilliga fondsparandet har ökat främst i räntefonder och blandfonder, plus att hedgefonder har klivit upp från plats elva till plats sex. Att globalfonderna har ökat från 5 till 10 procent av fondsparandet beror främst på att Premiesparfonden (icke-väljarnas PPM-pengar, totalt 27,4 miljarder kronor) är en globalfond.
| Tio populäraste efter börsraset | |||
| Nu (2000) | Fondkategori | Miljard kr 2002-09-30 |
Andel % |
| 1 (1) | Sverige | 115 | 22 |
| 2 (3) | Blandfonder (SEK) | 76 | 15 |
| 3 (2) | 50% Sve + 50% utl | 52 | 10 |
| 4 (6) | Global | 49 | 10 |
| 5 (8) | Kort ränte (SEK Pen) | 42 | 8 |
| 6 (ny) | Hedgefonder | 38 | 7 |
| 7 (9) | Lång ränte (SEK obl) | 25 | 5 |
| 8 (5) | Europa | 25 | 5 |
| 9 (7) | Norden | 14 | 3 |
| 10 (4) | Ny teknik | 13 | 2 |
| 11-33 | 64 | 12 | |
| Total | 511 | 100 | |
Notera att tabellerna enbart innehåller sparandet i svenskregistrerade fonder, vilket beror på att det bara är dessa som rapporterar sina innehav fyra gånger per år till finansinspektionen. De svenska fonderna stod sista september för 76 procent av svenska folket totala fondsparande (enligt Fondbolagens Förening). Merparten av återstående 24 procent finns i Luxemburg och en större andel där är placerad i räntefonder och utlandsfonder.
Flera av de fondkategorier som var populärast år 2000 har alltså varit bland de sämsta sedan dess. Särskilt gäller det ”Branschfonder, ny teknik” som minskat från 49 till 13 miljarder kronor trots stora insättningar, vilket gjort att den fjärde mest populära kategorin har rasat ned till tionde plats.
Onödigt hög risk
Fortfarande är Sverigefonder den klart största fondkategorin. Trots att börsnedgången har varit ovanligt stor i Stockholm och trots att insättningarna har varit mindre än uttagen i flera år så står de gamla allemansfonderna fortfarande för nästan en fjärdedel av det totala fondsparandet i Sverige. Och många svenskar har förstås en ännu större andel placerad på Stockholmsbörsen, särskilt de som även sparar i egna aktier.
Detta ger onödigt hög risk i sparandet, risk som vi svenskar inte får något betalt för. Orsaken till att Sverigefonder ger ett ökat risktagande är att vi svenskar normalt redan är mycket beroende av svensk ekonomi, till exempel äger vi ofta fastigheter i Sverige och framtida pensioner kommer normalt att betalas ut i svenska kronor, plus att både fastigheter och pensioner kommer att beskattas i Sverige. Risken vi tar är att det går dåligt för Sverige, för att klara sig någorlunda i så fall gäller det att ha skapat balans genom att lägga så mycket som möjligt av sitt sparande utanför Sverige.
Tänkvärt är också att de tio största fondkategorierna bara minskat från 89 till 88 procent av fondsparandet, medan de övriga 22 kategorier som säljs i Sverige bara innehåller 12 procent av sparandet, plus att ytterligare 55 fondkategorier i Morningstars databas helt saknas bland de svenskregistrerade fonderna. Positivt är samtidigt att de bredaste fondkategorierna (Blandfonder, globalfonder, Europafonder) är med på tio-i-topp, vilket visar att många svenskar förstått fördelarna med riskspridning.
NYCKELORD
