Dagstidningarna hängde på och jag blev intervjuad både måndag och tisdag den här veckan, först av FinansVision och sedan av Expressen (se länkar). Rubrikerna ”Experter varnar för riskabla räntefonder” och ”Varning för säkra fonder” ger intrycket att de som sparar i räntefonder gör fel. Men det har jag aldrig påstått.
Bytt si
da
Fast nog kan det verka som att jag har bytt sida. ”Onödigt varna för räntefonder” skrev jag den 12 februari i år (se länk). Då kritiserade jag Fondbolagens Förenings VD Pia Nilsson för att hon i ett pressmeddelande skrev att hon var ”oroad av det stora intresset för räntefonder” – nu är jag själv citerad i artiklar med rubriker som påstår att jag varnar för räntefonder.
En skillnad är att från den 12 februari fram till i går kväll har världsindex i kronor fallit 29 procent och Stockholmsbörsen har rasat 37 procent. Men det finns även andra skillnader. Då ansåg världens fondförvaltare enligt Merrill Lynch månadsundersökning att aktier var rätt värderade – nu anser netto 34 procent att aktier är undervärderade (se ”Förvaltarnas svar förklarar återhämtningen”). Då kostade en dollar 10,53 – nu kostar den 9,30 kronor. Då var jag skeptisk till aktiefonder – nu är jag positiv.
Fortfarande bäst
Dessutom är det dagstidningarna som påstår att ”experterna varnar” men det enda jag har sagt är att jag tror att aktiefonder framöver kommer att ge högre avkastning än räntefonder. Det är inte samma sak. Jag tycker fortfarande att räntefonder är utmärkta, åtminstone om spartiden är under fem år.
Och fastän jag tror att det just nu är ett dåligt tillfälle att byta från aktiefonder till räntefonder i långsiktigt sparande, så tycker jag fortfarande att räntefonder är bäst för kortsiktigt sparande. Mest självklara är fördelarna för buffertsparande (för att klara oväntade utgifter), eftersom dessa pengar kan behövas redan imorgon. Då är det definitivt dumt med en aktiefond, som kanske strax innan backat kraftigt. Men det gäller även målsparande (till en resa, en ny bil eller liknande). Då är det viktigast att inte riskera kapitalet, för att säkert nå sparmålet.
Två fallgropar
Det som irriterar mig är att dagstidningarna missbrukar statistiken som Fondbolagens Förening offentliggjorde förra vecka. När jag blev intervjuad påpekade jag att det finns två fallgropar när man försöker tolka denna statistik, men detta kom (så klart) inte med i dagstidningarnas artiklar.
Visst är det uppenbart att intresset för aktiefonder är mindre i år än tidigare, samt att intresset för att spara i räntefonder är större. Men det finns alltså två fallgropar. För det första är det totala fondsparandet idag cirka 360 miljarder kronor i aktiefonder och 190 miljarder i räntefonder. Som andel av det totala fondsparandet är alltså dels räntesparandet litet, dels är ökningen av räntesparandet under september liten. Och att räntefondernas andel av totalsparandet har ökat i år beror främst på att aktiefonderna har fallit i värde (från 520 miljarder vid årsskiftet), inte på insättningar.
För det andra är det inte alls troligt att det i första hand är småsparare som har flyttat sina pengar från aktiefonder till räntefonder. ”Stora institutioner har viktat om sina portföljer” i september enligt pressmeddelandet från Fondbolagens Förening. Och jag tror att det till stor del är en grupp småsparare som har tagit ut pengar ur aktiefonder, medan andra har satt in i räntefonder. De sistnämnda är missnöjda med att deras bankkonton ger usel ränta och då är korta räntefonder ofta det bästa alternativet.
De svåra frågorna
Nu till de svåra frågorna: Vilka fonder kommer att ge högst avkastning framöver? Korta eller långa räntefonder? Räntefonder eller aktiefonder?
Jag är sedan i slutet på juli aktieoptimist. Jag tror att världsekonomin återhämtar sig nästa år och att aktiefonder då kommer att stiga kraftigt i värde. Så jag tycker att långsiktiga sparare borde byta från räntefonder till aktiefonder, nu när andelar i aktiefonder ofta säljs för halva priset mot tidigare. Dessutom har långräntorna fallit och kronan har stärkts, vilket minskar möjligheterna till ett bra resultat med räntefonder.
Men jag kan förstås ha fel, så jag tycker fortfarande att sparande i aktiefonder ska vara på minst fem års sikt. För om jag har fel om nästa år, så är ändå aktier så pass lågt värderade just nu att sannolikheten är ovanligt hög för ett bra resultat på fem års sikt. Fast räntefonder är alltså fortfarande bäst för kortsiktigt sparande, som buffertsparande och målsparande.
Till skillnad från många andra experter tror jag att vi kommer att fortsätta ha låg inflation. Och jag tycker att det är rimligt att hoppas att ett USA-anfall på Irak är över på mindre än ett halvår. Därefter borde oljepriserna sjunka och det skulle ge ytterligare sänkta korträntor. Jag håller därför fast vid slutsatserna i ”Långa räntor normalt bättre” (se länk).
Byt från blandfonder till aktiefonder
Slutligen några ord om blandfonder. Fondbolagen har i många år sålt dem som ett säkert alternativ för ”nybörjare” som vill få en trygg avkastning. Särskilt populära har 1/3-fonder varit (de investerar ungefär en tredjedel i svenska aktier, en tredjedel i utländska aktier och resten i räntebärande). Även jag har ibland rekommenderat blandfonder, till exempel för sparande till barn.
Men börsraset i år visar att 1/3-blandfonderna inte är så trygga som både jag själv och fondbolagen har påstått. Sedan årsskiftet har de tappat ungefär 25 procent och även sett över de senaste tre åren har sparkapitalet krympt en aning. Det är onekligen en stor besvikelse.
Alla som har lång spartid kvar (mer än fem år) tycker jag nu ska byta från blandfonder till aktiefonder. Därmed ökar nämligen möjligheten att tjäna igen årets börsnedgång. Om jag har rätt och det snart kommer en rejäl återhämtning, så kommer aktiefonder i snitt att stiga 30 procent om 1/3-blandfonderna stiger 20 procent. Visst ger detta byte ett ökat risktagande, men jag tycker att det kompenseras mer än väl av den ökade chansen att tjäna igen tidigare förluster.
