Vi håller på med uppdateringar av Portföljhanteraren. Den blir tillgänglig igen så snart som möjligt. Tack för ditt tålamod.

Köpläge i PPM-portföljerna

Nu ökar jag andelen aktiefonder i de aktiva portföljerna. Dessutom byter jag till AMF Världen och Finter Emerging Markets i de passiva portföljerna.

Jonas Lindmark 2002-05-29 | 11:54
Facebook Twitter LinkedIn
I början på januari skrev jag i mina marknadskommentarer att jag trodde att det skulle komma ett bättre köpläge senare under året. Om Stockholmsbörsen skrev jag i ”Tre dåliga år i rad?” (länk till höger) att ”personligen tycker jag inte att det är köpläge förrän Generalindex åter har fallit nedanför 200.”

Nu är vi där. Affärsvärldens Generalindex slutade i går kväll på 198, minus 14,5 procent hittills i år.

MSCI:s världsindex i dollar har samtidigt bara backat från 1003 vid årsskiftet till 975 i går kväll. Men dessutom har dollarkursen backat från 10,57 till 9,86 vilket betyder att världsindex i svenska kronor har fallit 9 proc

ent sedan årsskiftet. Och jag hade alltså rätt i min prognos den 3 januari, då jag satte jag rubriken ”Välj räntefond och vänta på köpläge” (se länk).

När jag senast ändrade PPM-portföljerna, i mitten på mars (se ”Mer läkemedel och Europa i PPM-portföljerna”), så fruktade jag att den kraftiga uppgången i Asien och Latinamerika skulle komma av sig, så jag plockade bort dessa fonder. Det har visat sig vara både rätt och fel, Latinamerika har backat kraftigt medan Asien fortfarande ligger på plus. Jag tror tyvärr att dessa två regioner står inför ytterligare besvikelser, om jag får rätt och lågkonjunkturen i USA blir längre än majoriteten placerare verkar hoppas.

Missade Tokyo

Det jag helt missade var att Tokyobörsen har fortsatt återhämta sig kraftigt. Jag var positiv i vintras, men trodde att återhämtningen skulle upphöra efter det japanska nyåret den 31 mars. Istället verkar många placerare ha bestämt sig för att alla dåliga nyheter redan är kända och att det är dags för Japans ekonomi att överraska positivt.

Totalt sett har ändå världsindex backat rejält räknat i svenska kronor. Nedgången sedan den 14 mars är lika stor som sedan årsskiftet. Förklaringen är främst att USA-börserna (som står för halva världsindex) föll 9 procent under april, troligen till stor del på grund av företagen rapporter för första kvartalet. Och räknat i svenska kronor är världsindex nu aningen ”billigare” än den 25 september förra året, två veckor efter terrorattacken mot New York (då jag skrev ”Mer aktier i PPM-portföljerna”).

Jämfört med tidigare svängningar så är nedgången sedan den mellanliggande toppen i början på december inte särskilt stor, bara 11 procent, samt beror som sagt främst på att den svenska kronan stärkts (vilket gör utländska aktier billigare för oss svenskar). Men lite billigare aktier, det betyder trots allt lite högre förväntad framtida avkastning.

Köpläge

Och många aktiefonder har nu fallit ned till en nivå där det är rimligt att investera, särskilt gäller det Sverigefonder och IT-fonder. Fast jag tycker inte att det är 100 procent köpläge ännu. Tyvärr återstår tre problem.

1. Kronan kommer att fortsätta återhämta sig, tror jag. Främst är det USA:s stora underskott i bytesbalansen, som rimligen kommer att ge en fortsatt försvagning av dollarn. Dessutom är en svensk övergång till euron trolig, och övriga länder kommer troligen att kräva att Sverige kommer med i valutaunionen en bit under 9 kronor per euro. En starkare krona betyder, allt annat lika, att utländska aktier blir mindre värda.

2. USA-aktier är fortfarande för högt värderade i förhållande till de verkliga vinsterna. Enligt en artikel i helgens Financial Times är historiskt snitt-p/e 44 för bolagen i S&P500, beräknat med de verkliga nettovinsterna (enligt GAAP) under år 2001. Men börsmäklare använder normalt ”operativa vinster” eller ”proforma vinster” eller sina prognoser för dessa förskönade vinstmått, så de brukar påstå att p/e i USA ligger någonstans mellan 20 och 30.

3. Det tredje problemet, tror jag, är att majoriteten placerare fortfarande är för optimistiska om USA-konjunkturen. Visserligen verkar en tillnyktring ha skett, vinstprognoserna för år 2002 har justerats ned lite, men flera uppenbara risker återstår. Ett exempel är att företagens besparingar kan börja drabba även cheferna (som fortsatte öka i antal under år 2001) vilket skulle ge ytterligare ökning av arbetslösheten följt av minskad konsumtion. En annan risk är att ett plötsligt dollarras ger importerad inflation som tvingar fram högre räntor.

AMF, Finter och SEB Internet

Därför väljer jag att minska andelen räntefonder i de aktiva portföljerna, men precis som i slutet på september förra året behåller jag en andel ”likvida medel”, med förhoppningen att pricka in ett ännu bättre köpläge senare i år. I de tre aktiva portföljerna ökar jag från 40-60 procent aktiefonder till 60-80 procent aktiefonder.

Vad gäller enskilda fonder så har de allra flesta av mina befintliga val fortsatt att lyckats bra jämfört med konkurrenterna i samma kategori. Dock har jag bytt ut två fonder i de passiva portföljerna. Den första nyheten är AMF Pension Världen som har lyckats mycket bra med att investera hälften i Sverige, hälften i Västländer och bara tar 0,4 procent i förvaltningsavgift. Den andra nyheten är Finter Fund Emerging Markets, som givit högst avkastning i kategorin de senaste fem åren, med lägst risk. Förklaringen är en intressant strategi, fonden köper delvis indexprodukter men främst andelar i investmentbolag, och kan därför även tjäna på ändringar i substansrabatten.

Dessutom har jag åter plockar med SEB Internetfond i den aktiva högriskportföljen (nummer 6, som mitt eget sparande ligger i). Denna fond köpte jag för 1,42 och sålde för 1,87 förra hösten. I går kväll var andelskursen tillbaka på 1,55 och jag tycker att det innebär en rimlig värdering av dessa högriskaktier. Och jag är fortfarande övertygad om att internet kommer att överraska positivt framöver.

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar