Samtidigt finns fortfarande ett stort behov och intresse av att få ”köptips”, alltså förslag på fonder som troligen kommer att ge bra avkastning i framtiden. Det märker vi på Morningstar tydligt.
Våra politiker har reagerat och krävt hårdare regler och tydligare ansvar. I går presenterades en statlig utredning (SOU 2002:41) som föreslår en ”Lag om finansiell rådgivning till konsumenter”. De viktigaste förslagen är: (1) Ett kompetenskrav införs för fi
nansiella rådgivare. (2) Rådgivningen skall dokumenteras. (3) Rådgivaren skall vara skyldig att följa god rådgivningssed och skall anpassa rådgivningen till den enskilde konsumentens förutsättningar och behov. (4) En skadeståndsskyldighet införs för den rådgivare som agerar vårdslöst. (5) Tillsynsmyndigheten ges rätt att ingripa mot de finansiella företag som inte följer de föreslagna bestämmelserna.
Förlust ger inte skadestånd
Det som kan verka mest dramatiskt är förslag 4 om skadestånd vid vårdslös rådgivning. Men lagförslaget ger inte alls rätt att kräva skadestånd bara på grund av en förlust. Så här skriver utredaren Anders Eriksson: ”Det förhållandet att konsumenter förlorar pengar på grund av att aktiekurser sjunker eller att räntenivåerna förändras, är i allmänhet inte följden av vårdslös rådgivning. Finansiella rådgivare kan lika litet som någon annan med säkerhet förutsäga värdeutvecklingen avseende olika finansiella instrument. Det är självfallet otänkbart att låta finansiella rådgivare utföra bedömningar av de finansiella marknaderna vid äventyr av skadestånd.” (sidan 133)
Nej, rådgivarens skadeståndsansvar gäller bara vid ”culpa” (en juridisk term som betyder ungefär ”skador som orsakats genom vårdslöshet”). För att rådgivaren ska anses ha varit vårdslös krävs enligt utredningen att hans beteende avviker från ”allmänt accepterat beteende i samma situation”. Så om alla banker ger samma råd, så kan du aldrig få skadestånd om du förlorar pengar på grund av detta råd.
Kopia av dokumentationen
Istället är det troligen förslag 2, att all rådgivning ska dokumenteras, samt att konsumenten (den som placerar i fonder eller aktier) ska få en kopia av dokumentationen, som kommer att få störst betydelse. Tillsammans med förslag 3 innebär detta troligen att alla rådgivare kommer att ha detaljerade blanketter som de går igenom och ställa ett stort antal frågor till konsumenten. Fördelar med det är att rådgivaren tvingas göra en detaljerad analys innan ”köptips” lämnas och att fondspararen genom att svara på alla frågor tvingas till ett mer genomtänkt köpbeslut.
Den största nackdelen tror jag är att, i ännu större utsträckning än i dag, enbart de rika kommer att få bra finansiell rådgivning. För att följa alla de regler som utredaren förslår krävs nämligen gott om tid, rådgivaren ska bland annat först göra en kartläggning av varje individ som bland annat ska avgöra konsumentens förkunskaper, ekonomiska och andra förhållanden, önskemål och syften med placeringen samt riskbenägenhet.
När det gäller förkunskaper står det att ”Det är av största betydelse att rådgivaren förvissar sig om att konsumenten förstår de resonemang som förs och därvid korrigerar missuppfattningar och felaktiga föreställningar från konsumentens sida.” (sidan 125) Detta tar nog ofta lång tid. Och med tanke på den kompetens som lagförslaget kräver så kommer rådgivarna nog att vara högavlönade, vilket innebär att tid kostar pengar.
England
Slutsatsen är att bara fondsparare med mycket pengar att placera kommer att erbjudas rådgivning. Övriga får nöja sig med reklam och broschyrer. Denna utveckling har redan skett i England, där myndigheterna gradvis har skärpt kraven på rådgivningen. Enligt min kollega i London, Daniel Ben-Ami, får brittiska branschtidningar (motsvarande till exempel Affärsvärlden, Privata Affärer och Sparöversikt) inte ge konkreta råd (till exempel att en viss typ av sparare bör köpa en viss aktie eller en viss fond).
Enligt det svenska lagförslaget är det inte tänkt att råd i tidningar ska omfattas av lagens krav. Däremot anser utredaren att rådgivning via internet omfattas, åtminstone om den har individuell karaktär: ”Konsumenten kan på en webbplats ange sina personliga behov och önskemål avseende exempelvis placering av sparmedel och erhåller mot bakgrund av de lämnade uppgifterna råd om lämpliga alternativ. Via e-post kan en rådgivare nå ut med bestämd information till en bestämd krets personer och kan därtill snabbt nå ut med rättelser av felaktig information.” (sidan 113)
PPM-test skulle stoppas
Alltså verkar det troligt att Morningstars PPM-test stoppas av den nya lagen, medan vanliga krönikor med köptips inte omfattas. Vår tjänst ”Sök fond” där individen anger önskemål och kan få listor med fondbetyg är kanske ett gränsfall.
Men utvecklingen i England visar att nästa steg kan bli att även rådgivning i vanliga tidningar omfattas av lagstiftningen, samt att all konkret rådgivning i media och på internet därmed upphör. Då är det bara de rika, individer som har råd att betala eller är ”lönsamma” att ägna flera timmar åt, som kommer att få professionell finansiell rådgivning.
