Vi människor har en medfödd vana att placera det mesta i olika grupper. Människor placerar vi i grupper baserat på till exempel kläder, hårfärg, dialekt eller beteende. Mat grupperas kanske efter ursprungsland, pris, hållbarhet eller smak. Ibland använder olika människor olika grupper, vissa delar in bilar baserat på märke och storlek, andra använder utseende och färg. Och ofta har vi fördomar om hela grupper, utan att veta något om individerna.
Samma sak med fonder. Du som är intresserad av fonder har säkert stött på grupperingar som ”blandfonder”, ”etiska fonder”, ”Asienfonder”, ”indexfonder” och ”branschfonder” – grupper med okl
ara gränser och stora skillnader mellan individuella fonder. Dessa grupper har ofta skapats av fondsäljare och journalister, men är svårtolkade för vanliga fondsparare.
Men vi människor har förstås goda skäl att dela in verkligheten i grupper. Det förenklar både egna tankar och kommunikation med andra. Fast vi skulle nog tjäna på att tänka efter lite mer vilka gruppindelningar vi använder, om vi har blivit pålurade dem av andra eller valt dem själva, samt om det kanske finns en gruppindelning som vi skulle ha mer nytta av.
Byter 28 februari
Att jag skriver veckans krönika om detta, beror på att jag den senaste veckan har ägnat mycket tid åt att gruppera fonder. Orsaken är att Morningstar Sverige om tre veckor, den 28 februari, byter databas och datorprogram. Du som besöker vår hemsida kommer förhoppningsvis inte att märka så stor skillnad på utseendet, utseendet blir som det redan är i de andra länderna i Europa (se länkar längst ned på sidan).
Genom att samordna med resten av Europa kan vi förenkla insamlingen av data, höja kvaliteten på vår information, samt lansera en mängd nya tjänster och finesser (mer om dem i samband med lanseringen). Alla de nuvarande tjänsterna, till exempel ”Min portfölj” och ”Fondspel”, kommer förstås att finnas kvar och fungera minst lika bra som i dag.
29 kategorier blir 76
En ny gruppering av fonderna är nog den tydligaste förändringen. I dag är fonderna i vår svenska databas indelade i 29 kategorier. Morningstar Europe har 76 fondkategorier. Och när vi nu byter databas måste alla våra svenskregistrerade fonder placeras in i rätt ny kategori (vilket jag alltså har hjälpt till med).
”Vad spelar det för roll, då?” kanske du undrar. Jo, kategorierna påverkar (1) möjligheten att söka bland fonderna, (2) vilket fondbetygen de får (3) hur människor tänker när de väljer fond, och därmed (4) vilka fonder som människor väljer att spara i.
”Varför krångla till det så, varför så många kategorier?” Antalet är en kompromiss mellan vad som är praktiskt användbart för vanliga fondsparare (tjugo grupper är nog fullt tillräckligt för de flesta) och vad som ger en rättvis jämförelse av fondförvaltarnas prestationer.
”Vad krävs för att en kategori ska vara 100% rättvis?” Att bara fonder ingår som har exakt samma inriktning, samma jämförelseindex och samma utlovade placeringsfilosofi hos förvaltarna. Bara då är fondbetyg helt rättvisa ur förvaltarens synvinkel, bara då beror skillnader i avkastning och risk enbart på de fria val som fondförvaltaren har gjort, samt på permanenta skillnader mellan fondbolagen (till exempel avgifter och administrativ effektivitet).
Tre exempel
Tre exempel för att förklara: Odin Sverige var den Sverigefond som gav högst avkastning under år 2001, men fonden har en extrem inriktning på ”värdeaktier” och placerar främst i småbolag, vilket gör att fonden egentligen borde ha en helt egen kategori. Asienfonderna använder flera olika jämförelseindex, där olika länder ingår – Vissa har med Japan, andra inte. Vissa har med Australien, andra inte. Vissa har bara med ”de fyra tigrarna” (Hongkong, Singapore, Sydkorea och Taiwan). De fonder som Morningstar kallar ”Ny teknik” är mycket olika – Vissa placerar främst i Sverige, andra främst i USA. Vissa placerar enbart i till exempel IT-aktier, andra även i närliggande branscher som läkemedel, telebolag, media och underhållning.
Men, som sagt ovan, det vore inte praktiskt användbart för vanliga fondsparare att ha en egen kategori för vissa specialfonder. Eller att dela upp Asien och ”Ny teknik” i 7-8 olika grupper vardera. Detta gäller särskilt för Morningstar Europe som har 25.000 fonder i databasen. Vi försöker därför ha minst 25 fonder i varje kategori, men några kategorier innehåller uppåt 1.000 fonder.
Vår målsättning är att gruppera fonderna baserat på deras faktiska innehav – inte deras namn, jämförelseindex eller placeringsbestämmelser. Odin Sverige är återigen ett bra exempel, fondens namn och jämförelseindex är samma som hos vanliga Sverigefonder, men innehaven avslöjar att det är en småbolagsfond.
Style Box
Slutligen vill jag påpeka att Morningstar, till skillnad från våra konkurrenter, även delar in varje kategori i nio undergrupper. Det gör vi i vår ”Style Box” där fondernas karaktär avgörs av andelen aktier i stora bolag, medelstora bolag och småbolag, samt i tillväxtaktier, mix och värdeaktier. Med 44 kategorier som innehåller aktier har vi därmed 428 möjliga fondgrupper. Därmed ger vi en unik möjlighet för alla som vill göra rättvisa jämförelser av fonder.
