Så köper du rätt räntefond

Den senaste månaden har ovanligt många läsare hört av sig med frågor om vilka räntefonder de ska välja. Jag tänker därför ägna veckans krönika åt detta ämne. Bra anledningar att placera i räntefonder är främst att du kommer att behöva pengarna inom fem år, och vill få en säker avkastning, eller att du tror att aktiekurserna kommer att falla, och vill invänta ett bättre köpläge för aktiefonder.

Men först vill jag påpeka att det är svårare än man kan tro att spå vilka räntefonder som kommer att ge högst avkastning i framtiden. Dels kan man inte spå framtida vinnare med samma regler som gäller för aktiefonder. Dels är det till stor del valutakurser, inflation och konjunktur som avgör avkastningen, faktorer som är mycket svåra att spå.


I en viss valuta


Att andra regler styr värdet på räntefonder än aktiefonder beror på innehavens grundläggande egenskaper. En normal aktiefond köper andelar i företag, som saknar tidsbegränsning och har ett realt värde (förenklat: en fabrik kan producera lika mycket, oavsett vad som händer med inflation och valutakurs). En normal räntefond köper rättigheter att få ett förutbestämt nominellt belopp i en viss valuta, på bestämda datum (men om valutan har blivit värdelös den dagen så är rättigheten värdelös).

En förvirrande egenskap hos räntefonder är att de faller i värde om räntorna går upp. Det beror på att obligationer (och andra räntepapper som ger en fast ränta) ger exakta belopp efter en förutbestämd tid (säg 100 kronor om ett år). Om räntorna stiger, vilket innebär att ”marknaden” begär mer betalt för att låna ut pengar under denna tidsperiod, så blir rättigheten att få 100 kronor om ett år värd mindre. Och obligationer faller i värde.

Tillsammans ger detta en helt annan förutsägbarhet hos räntefonder än hos aktiefonder. Till exempel, om räntorna har fallit kraftigt de senaste månaderna, så har avkastningen i räntefonder varit hög, men samtidigt har avkastningen på lång sikt framåt blivit lägre.


Amortera alltid bättre


Innan jag kommer till hur du hittar den räntefond som passar dig bäst, så vill jag påpeka att det finns ett alternativ som alltid ger bättre förväntat resultat. Att samtidigt ha lån och spara i räntefonder är nämligen en dålig affär, eftersom du knappast kommer att få lika bra ränta som du själv är tvungen att betala. Avkastningen när du amorterar är den ränta du i framtiden slipper betala. Dessutom blir ditt risktagande lägre.

Detta talar även emot att samtidigt ha lån och spara i blandfonder, eftersom blandfonder delvis innehåller räntebärande. Ja, även att samtidigt ha lån och spara i aktiefonder vill jag avråda ifrån, eftersom det ger ett onödigt högt risktagande (se länk till artiklar i Affärsvärlden).


Fyra faktorer


För att kunna bedöma vilken räntefond som kommer att ge högst avkastning, måste man känna till de fyra faktorer som styr avkastningen. Den viktigaste faktorn under de första åren är ändrade valutakurser. Extra tydligt har valutakursernas påverkan varit det senaste året, då räntefonder som placerar utomlands har givit mycket högre avkastning. Det beror på att när den svenska kronan fallit i värde, så har obligationer som ger betalning i andra valutor blivit mer värda räknat i kronor.

Ur ett snävt svenskt perspektiv kan man tycka att det inte gör något om kronan faller i värde, så länge avkastningen i kronor är positiv. Men då bortser man från att importerade varor och semester utomlands blir dyrare, plus att man missat den högre avkastning som en placering i utländsk valuta hade givit.

Den andra faktorn, som dominerar i ett längre perspektiv, är inflationen. Eller om man ska vara petig, skillnaden mellan den förväntade och den faktiska inflationen. Om inflationen blir högre än marknaden väntat sig så kommer realränteobligationer att ge bättre avkastning – och tvärt om.

Den tredje faktorn, som främst är viktigt på kort sikt, är förändringar i de långa räntorna (avkastningen från räntepapper med minst ett års löptid). Som sagt ovan gör högre räntor att räntebärande värdepapper minskar i värde. Stiger de långa räntorna kraftigt så kommer långa räntefonder på kort sikt att falla i värde. Men den totala betalningen från innehaven är oförändrad, så på sikt spelar ändrade långräntor mindre roll.

Den fjärde, och minst viktiga faktorn, är de korta räntorna (avkastningen från räntepapper med mindre än ett års löptid), som bestäms av centralbankerna beroende på inflation och konjunktur. Förväntningarna om de framtida korträntorna styr långräntorna, men vad den korta räntan råkar vara just nu är inte så viktigt för avkastningen från räntefonder framöver.


Ränterisk och kreditrisk


Risken att inflationen plötsligt ökar, så att den som köpt en obligation med lång löptid och låg ränta får dålig real avkastning, brukar kallas ”ränterisk”. Det är denna risk som gör att långa räntepapper normalt ger högre avkastning, vilket beror på att köparen kräver betalt för att ta ränterisken, och därmed att långa räntefonder på lång sikt kommer att ge högre avkastning.

På motsvarande sätt är det normalt dyrare med bundna villalån, eftersom man betalar för tryggheten att räntekostnaderna inte plötsligt stiger kraftigt. Korta räntefonder är därför bara bra om man tror att de långa räntorna kommer att stiga, eller om man vill ha en riktigt säker placering (nästan lika stabil avkastning som ett bankkonto).

Något helt annat är risken att den som köpt ett räntepapper inte alls får utlovad betalning, till exempel därför att ett företag går i konkurs, vilket brukar kallas ”kreditrisk”. Normalt brukar man säga att räntepapper utgivna av svenska staten och andra industriländer saknar denna risk, de är ”riskfria statspapper”.

Precis som ränterisk, ger dock kreditrisk i snitt högre avkastning. Extremfallet är det som i USA kallas ”junk bonds”, obligationer utgivna av företag med problem. Så vitt jag vet tar alla de svenska fondföretagens räntefonder mycket små kreditrisker, däremot finns det vissa utländska ”high yield” räntefonder som tar stor kreditrisk.


Checklista


Efter alla dessa förklaringar är det dags för mina konkreta råd. Om du funderar på att placera pengar i räntefonder, så använd följande checklista: (1) Amortera först dina lån, det ger högre förväntad avkastning och sänker din risk. (2) Tror du att kronan kommer att vara oförändrad eller stärkas, välj en räntefond som placerar i Sverige. Annars är du tvungen att försöka gissa vilken valuta som kommer att utvecklas bäst framöver (många experter tror på euron).

(3) Tror du att inflationen kommer att dra iväg, välj Skandia Realräntefond eller köp egna realränteobligationer direkt från Riksgälden (se länkar). Några utlandsfonder som placerar i realränteobligationer säljs, så vitt jag vet, inte i Sverige. (4) Tror du att de långa räntorna kommer att vara oförändrade eller falla, välj en lång räntefond. (5) I valet mellan olika fonder av samma typ är det låga avgifter som är viktigast. Det är osannolikt att förvaltarna kan kompensera höga avgifter, med tanke på att skillnaderna i avkastning mellan räntefonder med samma inriktning är små.


Starkare krona och lägre inflation


Personligen tror jag på alla de experter som anser att den svenska kronan just nu är för lågt värderad, samt att den blir starkare nästa år. De korta räntor tror jag kommer att fortsätta nedåt det närmaste året, åtföljda av de långa räntorna.

Inflationen de närmaste två åren tror jag blir lägre än väntat, på grund av att lågkonjunkturen blir längre än de flesta tror. Men räntorna därefter kan komma att höjas på grund av oro för mer desperata politiska åtgärder för att få igång tillväxten i ekonomin. Därför tror jag mest på de räntefonder som Morningstar placerar i kategorin ”Medellång” (se länk ovan till höger). Bland dessa ser jag ingen anledning att välja någon annan än den som har lägst avgifter – Folksam Obligationsfond.