För ett år sedan skulle 4,4 miljoner svenskar välja fonder hos premiepensionsmyndigheten (PPM). De som valde att inte välja, ofta kallade ”soffliggare” eller ”icke-väljare”, fick sina pensionspengar insatta i statliga Premiesparfonden – en aktiefond som sedan i våras innehåller 65 procent utländska aktier, 25 procent svenska aktier, 9 procent realränteobligationer och 1 procent kassa.
Persson valde att inte välja
Flera ledande politiker, bland annat Göran Persson, Gudrun Schyman, Leif Pagrotsky och Ingela Thalén, uttalade under hösten offentligt att de aktivt valt att inte välja, för att de
ville få sina pengar insatta i Premiesparfonden. Detta bidrog säkert till att många människor valde att göra likadant. Och fonden fick ungefär en tredjedel av PPM-sparandet.
Mycket har redan skrivits om fondens resultat, som påverkar över en miljon svenskars pension. I dag innehåller den drygt 18 miljarder kronor och den kommer att fyllas på med ungefär 5 miljarder kronor per år, vilket betyder att den troligen om några år kommer att vara Sveriges största aktiefond.
Tyvärr har Premiesparfonden inte varit immun mot börsraset runt om i världen, utan fallit kraftigt i värde, just nu minus 21 procent. De svenskar som trodde att politikerna ordnat ett tryggt och bra alternativ för de som inte valde, ett alternativ som många politiker själva föredrog, är antagligen besvikna.
Bättre än snittet
Premiesparfonden har målet ”att avkastningen under en löpande femårsperiod skall motsvara minst genomsnittet för samtliga fonder som ingår i PPM.” I media framställdes detta förra hösten ofta som att staten genom sjunde AP-fonden lovade att icke-väljarna skulle få en bättre avkastning än genomsnittet för de som valde en annan fond.
Nu är det möjligt att kontrollera om fonden har lyckats nå sitt mål under det första året, eftersom fonden startade den 2 november 2000. Ettårsdagen i fredags var ”dag före röd dag”, då många fonder inte rapporterade någon andelskurs, så jag har jämfört PPM-fondernas avkastningar fram till måndag den här veckan, den 5 november.
–21,3 sämre än –18,5
Resultatet är att Premiesparfonden hamnar på plats 246 av de 464 fonder som har rapporterat andelskurser till Morningstar. 245 fonder har alltså lyckats bättre och 218 sämre. Bara 89 fonder har tjänat pengar och i snitt har de 464 fonderna backat 18,5 procent.
Med en avkastning på minus 21,3 procent är Premiesparfonden sämre även om man jämför med MSCI:s världsindex, som under samma tidsperiod har backat 19,5 procent räknat i svenska kronor. Att genomsnittsfonden har lyckats bättre än världsindex beror på att räntefonderna normalt står på plus.
Men trots att Premiesparfonden i snitt har haft 15 procent räntebärande, så har den ändå lyckats sämre än index. Det beror främst på övervikten svenska aktier, som utvecklats sämre än världsindex, och på att fonden valutasäkrar hälften av de utländska innehaven, vilket är en nackdel när kronan faller.
Nåja, man kan ju även jämföra med hur de aktiva väljarna normalt har lyckats. De 10 populäraste PPM-fonderna, som tillsammans fått 32 procent av de aktiva väljarnas pengar, har under samma tidsperiod i snitt backat 18,6 procent. Alltså nästan exakt som medelfonden.
De som vill försvara Premiesparfonden kanske hellre vill studera PPM:s marknadsvärde jämfört med anskaffningsvärde i respektive fond. Denna jämförelse gynnar Premiesparfonden, eftersom pengarna i snitt sattes in senare där, samtidigt som börskurserna dalade under november och december. Men det är inte rättvist att jämföra olika tidsperioder.
Fyra år kvar
Nåja, det är fyra år kvar innan den första femårsperioden är till ända, så Premiesparfonden har fortfarande chans att lyckas med sitt mål. Det som talar för en återhämtning framöver är främst att Sjunde AP-fonden har valt att valutasäkra, vilket hittills har varit en nackdel, när kronan i år har fallit. Men de flesta ekonomer tycker att kronan nu är undervärderad, och om de har rätt så kommer kronan att stärkas framöver. Om kronan stärks 10 procent så tjänar Premiesparfonden ungefär 3 procentenheter jämfört med övriga fonder. Dessutom borde fondens låga kostnader på sikt ge en fördel.
Samtidigt har övriga fonder nu ett försprång som det inte är helt enkelt för Premiesparfonden att återhämta. En fond som har fallit 18,5 procent behöver stiga 22,7 procent för att nå tillbaka till utgångspunkten. Premiesparfonden behöver stiga 27,1 procent, alltså drygt fyra procentenheter extra.
Morningstar håller fast vid att fondsparare som minst en gång om året ser över sitt eget PPM-sparande har god chans att överträffa en mer passiv strategi, som hos Premiesparfonden. Bevis för detta finns i ”Hängt med index period 5” (länk ovan till höger).
.jpg)
