Första steget i fondvalet tycker jag ska vara att bestämma fördelningen mellan aktiefonder och räntefonder. I det valet talar lång spartid, passivt sparande och risktålighet för en stor andel aktiefonder.
Fast det närmaste året tror jag att aktiva sparare tjänar på att placera merparten av pengarna i räntefonder och vänta tills aktiefonderna är billigare. Passiva sparare däremot, som tänker stanna i samma fond minst fem år, får troligen bättre avkastningen i aktiefonder.
Nästa steg är då att välja bland alla de fondkategorier som finns. Breda fonder, som Europafonder och globalfonder är bekväma och bra placeringar. Vill man
ta större risk tror jag att det finns god chans att Asienfonder och Latinamerikafonder överträffar världsindex när tillväxten i världsekonomin återvänder.
Ett viktigt steg kvar
Därefter skulle man kunna tro att det är dags att välja fondförvaltare. Men innan dess finns faktiskt ett viktigt steg kvar, nämligen valet mellan indexfonder, vanliga fonder och småbolagsfonder. Och det är detta val jag tänker diskutera i veckans krönika, samt argumentera för att småbolagsfonder troligen kommer att bli vinnare de närmaste fem åren.
Indexfonder har onekligen en långsiktig fördel i sina låga avgifter (se ”Vissa indexfonder bättre än andra”, länk ovan till höger). Men samtidigt bör man vara medveten om att alla de indexfonder som säljs av svenska fondföretag enbart placerar pengarna i storbolagsaktier. Vanliga fonder domineras också av aktier i storbolag, särskilt de svenska fondbolagens utlandsfonder.
Allt fler småbolagsfonder
För den som tror att aktier i små bolag kommer att ge högre avkastning lanseras glädjande nog allt fler småbolagsfonder. I många fondkategorier är urvalet ännu litet, och i några fondkategorier saknas de helt, men troligen kommer fler att startas de närmaste åren. Det som har bromsat hittills är nog främsta att det krävs mer erfarna förvaltare och mer kunskap internt hos fondbolaget för att klara sig bra, eftersom mäklarfirmorna mest ägnar sig åt storbolagens aktier (med större omsättning och därmed mer att tjäna för mäklarna).
Dessutom gav storbolagsaktier onekligen högre avkastning under andra halvan av 1990-talet, vilket delvis berodde på en positiv växelverkan med det stora intresset för både indexfonder och vanliga fonder. Men i längden är det ohållbart att de största företagens aktier värderas allt högre jämfört med de små. En utjämning borde till slut ske, vilket är mitt huvudargument för småbolagsfonder.
Hundratals miljarder
Att aktiesparandet under andra halvan av 1990-talet till stor del placerades i storbolag beror på att de stora internationella förvaltarna har hundratals miljarder att placera, så de kan bara göra meningsfulla investeringar i stora bolag. Dessutom har nog även privatpersoner i första hand valt aktier i stora, välkända bolag.
I Sverige gav detta förra året en extrem situation, där Ericsson i mars ensam stod för 34 procent av det samlade börsvärdet på Stockholmsbörsen. De 20 största bland resten av börsföretagen stod för 42 procent, medan resterande cirka 300 småbolag bara stod för 24 procent.
I dag efter Ericssons kursras är läget lite annorlunda, men bara bland storbolagen. Ericsson står för 15 procent, de följande 20 storbolagen står för 60 procent och småbolagens sammanlagda värde är med 25 procent en nästan oförändrad del av det totala börsvärdet.
Bara stigit hälften så mycket
De senaste två åren har dock småbolagsfonderna utvecklats betydligt bättre än Generalindex, trots att de tappat under de senaste månaderna, ofta därför att de placerat en stor andel i IT-aktier. Men sett över de senaste fem åren har Affärsvärldens Generalindex stigit 60 procent, medan Carnegies småbolagsindex bara har stigit drygt hälften så mycket, 33 procent. Främst var det 1998 som småbolagen hade en mycket sämre utveckling.
De närmaste fem åren tror jag att utvecklingen på Stockholmsbörsen blir den omvända. Detsamma gäller småbolagsfonder som investerar i Europa, USA och Asien.
Onekligen har stora bolag även haft en verklig fördel de senaste tio åren. I takt med att världsekonomin har blivit allt mer global och världshandeln stadigt vuxit snabbare än ekonomin totalt sett, så har stora företag gynnats. Men det senaste året har vi sett allt fler exempel på politiskt motstånd mot globaliseringen, och tillväxten i världshandeln har minskat dramatiskt under den globala lågkonjunktur som just börjat (förra året ökade världshandeln 12 procent, i år väntas den vara ungefär oförändrad).
Mer för pengarna
På en aktiemarknad där 33 analytiker följer Ericsson medan många småbolag ignoreras helt, finns samtidigt större chans för en duktig fondförvaltare att hitta undervärderade aktier bland småbolagen. Och småbolag är dessutom normalt mer beroende av hemmamarknaden, vilket bör gynna dem under den nuvarande lågkonjunkturen, som härstammar i USA och till stor del har spridit sig via handelsflöden, internationella kapitalmarknader och multinationella företag. Det finns en berättigad rädsla för nya terrorattacker, som skulle påverka mer internationellt än lokalt.
Fast huvudargumentet är, som sagt, helt enkelt att småbolagsaktier sedan flera år värderas betydligt lägre. Så länge massiva sparflöden pressade storbolagens aktiekurser vidare uppåt, kvarstod skillnaden. Men nu har placerarna blivit mycket försiktigare och då kommer fler att lockas att köpa aktier som ger mer för pengarna – vare sig det gäller vinst per aktie, tillväxt i kassaflöde eller bolagets slaktvärde.