I mitten på juli skrev jag i slutet på krönikan ”Välj rätt hedgefond” (se länk) att ”En intressant möjlighet som saknas är en fond som placerar i flera av de andra hedgefonderna.” Någon sådan svensk fond har inte lanserats ännu, men däremot likande produkter från Acta, Carnegie, Erik Penser, HQ och SEB.
Det är positivt, för svenska fondsparare behöver hjälp med sina investeringar i hedgefonder: Hjälp att hitta alla de hedgefonder som finns runt om i världen – för ofta är information om hedgefonder svåråtkomlig. Hjälp att välja de som passar bäst – för det stora skillnader mellan olika hedgefonder. Hjälp att komma in – för ofta krävs
en minsta insättning på en miljon kronor eller mer.
För att ge svenska sparare denna hjälp finns många tänkbara alternativ. Ett är att direkt sälja andelar i någon av de utländska multi-hedgefonder (fonder som som köper andelar i flera olika hedgefonder) som redan finns. Ett annat är att starta en svensk multi-hedgefond. Både Carnegie, Erik Penser och SEB har dock valt ett tredje alternativ, nämligen att skapa en garanterad produkt genom att från någon internationell storbank köpa optioner på en multi-hedgefond. Tyvärr har garanterade produkter de senaste åren fått allt sämre villkor (orsakerna beskrivs i ”Aktieobligationer sämre än fonder”, länk till höger).
Bra vid första påseendet
Mest uppmärksamhet har SEB fått, med sin Hedgefondsobligation 214 som säljs till och med den här veckan. Den ser ut att ha bra villkor vid första påseendet, men en närmare granskning visar att den är dyr och dålig. Spartiden är 5 år och minsta insättning är 10.000 kronor. SEB köper en option av schweiziska UBS och kan därmed garantera att återbetala nominellt belopp (kostnaden för optionen täcks mer än väl av fem års ränta). Avkastningen på optionen beror av ”hedgefondindex 214”, som består av 90 procent UBS Global Alpha Strategies Limited (nedan kallad ”Alpha”) och 10 procent SEB Hedgefond.
Till att börja med kan man ju tycka att det är lustigt att när SEB väljer mellan alla hedgefonder i världen, hela 10 procent placeras i bankens egen hedgefond. Men det är väl en ”politisk” lösning inom banken.
90 procent av pengarna investeras alltså i Alpha, som SEB beskriver som ”en fond av hedgefonder”. Men SEB berättar inte i broschyren vilka hedgefonder som ingår eller vilka avgifter som tas ut i Alpha. Och sanningen är att det inte finns någon fond med ett namn som ens liknar ”Global Alpha Strategies Limited” på hemsida www.ubs.com, trots att där finns 185 olika fonder. För att få mer information om Alpha har jag både skrivit och ringt till UBS, men när detta skrivs inte fått några svar. Jag tvivlar starkt på att Alpha är en värdepappersfond, enligt svensk lag.
Trippelbluff
Så länge UBS inte varje månad publicerar andelskursen för Alpha och talar om vilka 30 fonder som ingår är det omöjligt för utomstående att kontrollera om de andelskurser som SEB använder vid startdatum den 31 oktober 2001 och slutdatum den 31 augusti 2006 är korrekta. Dessutom kan det finnas separat köpkurs och säljkurs i Alpha, med stor skillnad i procent, en extra kostnad för spararen. Vad värre är, SEB:s lösning är en trippelbluff:
(A) Det är lätt att få intrycket att SEB hjälper till att hitta de bästa hedgefonderna, som i framtiden kommer att ge högst avkastning. I broschyren står ”Hedgefonderna... är valda för att ge maximal värdetillväxt i kombination med låg risk.” Men istället har SEB valt en lösning där UBS troligen istället väljer hedgefonder som har gynnats av de senaste årens marknadsutveckling, för att kunna visa upp en historisk kurva med god värdetillväxt i reklamen, istället för att välja ut de (kanske nystartade) fonder som bedöms ha bäst chans att lyckas framöver. UBS strävar dessutom rimligen främst efter att hitta hedgefonder med låg risk, för annars riskerar UBS att helt i onödan förlora pengar.
(B) ”Placeringen påverkas inte av valutakursförändringar i svenska kronan vilket ger en lägre risk” skriver SEB. Men eftersom hedgefonder kan investera i många olika länder, medan Alpha själv är noterad i USA-dollar, så är det bara valutarisken mellan dollar och svenska kronor som kunderna är skyddade mot. Dessutom är erfarenheten de senaste 30 åren onekligen att den svenska kronan långsiktigt har försvagats. Att inte få den riskspridning som det innebär att investera i utländsk valuta är därmed snarare negativt.
Hälften försvinner i avgifter
(C) SEB skriver att banken tar ett courtage, normalt 2 procent av satsat belopp, samt att hedgefonders avgifter är både fasta och resultatbaserade. Men ingenting om hur dyra hedgefonder ofta är, eller att även UBS tar rejält betalt.
Detta tycker jag är det största problemet med Hedgefondobligation 214: Den är en lågriskprodukt, med begränsad möjlighet till hög avkastning, samtidigt som det är tre parter som tjänar grova pengar på den. Först de enskilda hedgefonderna, som brukar ta bra betalt för sina tjänster, normalt ungefär 1 procent per år plus ett resultatbaserat arvode på ungefär 20 procent av avkastningen. Därefter UBS, som naturligtvis inte jobbar gratis. Enligt Thomas Lönnerstam, ansvarig hos SEB, är avgifterna i Alpha 2 procent per år plus en resultatbaserad avgift på 10 procent (se separat intervju, länk ovan till höger). Den tredje parten är SEB, som ägnar stora resurser åt att marknadsföra och sälja sin nya produkt. Courtaget motsvara 0,4 procent per år och dessutom tjänar SEB säkert bra med pengar på att hantera det garanterade beloppet.
Summa avgifter är alltså minst 3,4 procent av kapitalet per år plus ungefär 30 procent av avkastningen. Min gissning är därför att minst hälften av den bruttoavkastning som hedgefonderna skapar försvinner i olika, till största delen dolda, avgifter.
Det som definitivt saknas i informationen om Hedgefondobligation 214 är hur SEB tjänar pengar. Köpavgiften på 2 procent är alldeles för lite under en femårsperiod för att SEB ska vara nöjd. Vore det så lite SEB tjänade, så skulle banken mycket hellre sälja andra produkter, till exempel sin egen hedgefond. Troligen får SEB en viss procent av investerat belopp varje år, pengar som tas ur Alpha. Thomas Lönnerstam vägrar att kommentera detta. Eller också finns en stor skillnad mellan köp- och säljkurs i Alpha, som ges till SEB i provision eller möjliggör ett lägre pris på de optioner SEB köper.
Vänta på bättre lösningar
Mitt råd är att vänta tills andra levererar bättre lösningar för att hjälpa spararna hitta, välja och komma in i de bästa hedgefonderna. Själv tror jag det bästa vore ett antal svenskregistrerade multi-hedgefonder, som öppet redovisar sina andelskurser, avgifter och vilka hedgefonder de investerar i. Genom att de tvingas tävla mot varandra på lika villkor, skulle kunderna få en betydligt bättre produkt än den SEB just nu säljer.
Om du redan har anmält dig, men nu ångrat dig, så tycker jag att SEB borde låta dig ta tillbaka din anmälan. SEB vill nog inte ha bråk, med tanke på hur dåligt de har informerat om vad Alpha är, om vilka hedgefonder som ingår, samt om de stora dolda avgifter som UBS och SEB tar ut.
