För två veckor sedan skrev jag krönikan ”Hemmablinda IT-fonder misslyckas” (se länk till höger) där jag konstaterade att en indexfond är bäst av IT-fonderna hittills i år.
En liknande framgång hade Erik Penser Fonder med den första OMX-indexfonden, som för ett par år sedan var den allra bästa Sverigefonden, tack vare Ericssons kraftiga kursuppgång. Och även efter Ericssons ras de senaste 18 månaderna är Pensers indexfond nummer 16 av 86 Sverigefonder när det gäller avkastning de senaste 5 åren.
Denna typ av framgång för indexfonder har även varit vanlig i USA, vilket gjort att allt fler fondsparare fått upp ögonen för förde
larna med att passivt följa index. Genom att indexfonder använder den enkla regeln att köpa samma andel av varje aktie som aktien har i ett visst börsindex, så kommer avkastningen varje år att bli lite högre än index, tack vare de utdelningar som inte räknas med i index.
Varje procent viktig
I tider som dessa, när många aktiefonder har rasat i värde, blir dessutom allt fler intresserade av att hitta kostnadseffektiva fonder. För ett par år sedan däremot, när avkastningen ofta var 20-30 procent per år, brydde sig få om fondsparandets kostnader.
Men nu har varje procent blivit viktig. För att hålla kostnaderna nere gäller det till exempel att undvika onödiga köpavgifter, onödigt höga årliga förvaltningsavgifter och onödigt stor omsättning i fonder (som ger stora kostnader för courtage och därmed högt TKA). Och just detta är indexfondernas största fördel: genom att hålla kostnaderna lägre än i andra fonder så kommer de på lång sikt att lyckas bättre än majoriteten av de aktivt förvaltade fonderna.
Vissa bättre än andra
Fast vissa indexfonder är betydligt bättre än andra. Ta till exempel Europa, där svenska fondbolag säljer fem olika indexfonder. Tre av dem har backat 10 procent hittills i år, medan två har backat hela 14 procent. Förklaringen är främst att de följer olika index. De två som har lyckats bäst, Handelsbanken och Salusansvar Öhman, följer MSCI Pan Europe Index som innehåller nästan 250 börsbolag. De två som har lyckats sämst, Aragon och Penser, följer Dow Jones Stoxx Index som bara innehåller 50 börsbolag.
Även när indexfonderna följer exakt samma index kan dock utvecklingen bli olika. Både Penser och SPP har indexfonder som följer S&P 500 Index, men avkastningen hittills i år skiljer ändå en procentenhet. Skillnaden mellan fonderna beror delvis på att SPP har en lägre förvaltningsavgift. Men framför allt beror den på att SPP:s USA-fond köper aktierna direkt, medan Pensers använder finansiella instrument (Certifikat, Opals och Perles) som kostar extra både i form av skillnad mellan köp- och säljkurs och dold förvaltningsavgift.
Få faktorer påverkar
En fördel med indexfonder är att det är få och tydliga faktorer som påverkar avkastningen, så det är lättare att säga vilken fond som borde ge bäst avkastning i framtiden. De faktorer man främst ska leta efter är låg förvaltningsavgift och att förvaltningen är stor så att index följs på ett kostnadseffektivt sätt.
Även risken hos indexfonder påverkas av ett fåtal faktorer. Risktagandet blir normalt lägre om index täcker en bred marknad (Europa är bättre än Sverige), om många bolag ingår i index, samt om ett stort fondföretag sköter fonden (då minskar risken att fonden vanvårdas eller missbrukas).
SPP är bäst
Min slutsats är att SPP:s indexfonder är bäst, total sett. De har lägst förvaltningsavgift (bara 0,2 procent per år för de breda indexfonderna) och efter Handelsbankens köp av SPP Fonder i vintras så sköts de av en grupp på fyra personer som enbart ägnar sig åt att förvalta indexfonder och institutionella indexportföljer, sammanlagt 35 miljarder kronor. Om du vill spara långsiktigt med låga kostnader så ta chansen innan den 15 september, då Handelsbanken inför en köpavgift på 2 procent för insättningar i SPP:s indexfonder (se ”Passa på, byt till SPP”, länk ovan till höger).
