Om du tillhör de 493.000 svenskar som nyligen har fått ett blått valpaket, och förväntas välja fonder hos premiepensionsmyndigheten (PPM) före den 30 maj, så har du kanske undrat över varför detta val får så lite uppmärksamhet. I höstas kryllande det ju av reklam, bilagor i tidningarna och uppmärksamhet i TV. Nu är det däremot ganska tyst.
Jag tror att huvudförklaringen är att det är så mycket mindre pengar som de nya väljarna fördelar, bara 670 miljoner kronor. I höstas hade de äldre (de som tjänat in pensionsrätter från 1995 till 1999) sammanlagt 56 miljarder att placera och de fick ytterligare 19 miljarder insatt på sina konton i
april.
Men nu är det främst ungdomar som har sommarjobbat under 1999 plus cirka 100.000 förtidspensionärer som ska välja (för enkelheten skull kallar jag dem ”de unga”). Och eftersom de unga i snitt haft mycket lägre inkomster är deras sammanlagda sparkapital hos PPM bara 0,9 procent av de äldres. Därmed satsar fondbolagen mycket mindre på annonser och annan reklam, vilket gör att tidningarna inte bryr sig om att ha speciella bilagor.
Samma fonder i många år
Fast de fondbolag som tänker långsiktigt är ändå ganska intresserade av att locka de nya väljarna, eftersom de hoppas att dessa kommer att stanna i samma fonder i många år och de flesta ungdomar kommer förstås om några år att börja arbeta heltid och tjäna in betydligt mer i pensionsrätt per år. Dessutom hoppas fondbolagen nog att de unga kanske kommer att välja samma fonder även för sitt övriga sparande.
I går hade det bara kommit in 28.476 valblanketter till PPM från de unga. Det är bara 6 procent, vilket kan verka lite. Men det återstår faktiskt två veckor innan sista datum för valet. Och även i höstas var det inte särskilt många som valde tidigt. När två veckor i snitt återstod för Norrland (de två regioner som valde först i höstas), så hade bara 10 procent av deras valblanketter nått fram till PPM. Men till slut var det över 70 procent av norrlänningarna som valde.
Fast visst vore det konstigt om en lika stor andel av förstagångsväljarna skickar in sin blankett nu. De ska i genomsnitt placera bara 1.400 kronor, medan väljarna i höstas hade nästan tio gånger så mycket pengar att placera. Jag diskuterade detta för drygt en månad sedan i krönikan ”21-åringarna kan gott strunta i PPM” (se länk ovan till höger).
Mycket intressant
Jag har i dag gått igenom den senaste statistiken från PPM, med vilka fonder de unga har valt fram till i går. Där finns mycket intressant, särskilt jämfört med de äldres val i höstas.
Det som syns redan vid första anblicken är att tabellen med de tio populäraste fonderna (räknat i kronor per fond) har ändrat sig en hel del. Ettan i höstas, Robur Contura, har tappat till femteplats, samtidigt som fonder som har lyckats bra i slutet på förra året och hittills i år har lockats fler väljare. Till exempel har Didner & Gerge avancerat från femte till andra plats.
Bland fondkategorierna så är läkemedelsfonder de tydligaste vinnarna. I höstas hamnade de tre populäraste på plats 7, 10 och 16 men nu är det redan på plats 4, 9 och 10. Att fler har valt dessa fonder är inte oväntat eftersom dessa var förra årets vinnare. På kort sikt ger fondval baserade på avkastningen under så kort tidsperiod tyvärr ofta dåligt resultat. Förra årets vinnare blir ofta årets förlorare.
Fast förstagångsväljarna har förstås ofta över 40 år kvar till sin pensionering, så det är omöjligt att säkert spå vilka fonder som kommer att löna sig bäst under en så lång tidsperiod. Visst kan det bli läkemedelsfonder eller någon annan specialiserad fondtyp. Men jag tycker ändå att det vore bättre om fler hade valt breda fonder, som Europafonder och globalfonder. Då får man samma förväntade avkastning, men med lägre risk att förlora pengar.
Aktiefonder dominerar
Aktiefonder dominerar valet, precis som i höstas, vilket är bra. För även om aktiebörserna har fallit i värde det senaste året så är det ändå sannolikt att aktiefonder kommer att ge lite högre avkastning än räntefonder, sett över de närmaste 40 åren.
AMF har tagit en större andel av PPM-pengarna än i höstas. Det tyder på att förstagångsväljarna har baserat sina val i högre grad på vilka fonder som har låga avgifter. Fast samtidigt har SPP tappat, trots att SPP-fonderna har allra lägst avgifter. Men det kan nog bero på att Handelsbanken efter övertagandet av SPP (så vitt jag har sett) har satsat mycket lite på reklam.
Större hänsyn till avgifterna
Jag tycker att det är bra om de unga PPM-väljarna har tagit större hänsyn tilll avgifterna, för ju längre spartiden är, desto viktigare är det att hålla ned kostnaderna. Visst kan de som är aktiva sparare och minst en gång om året ser över sitt PPM-val kanske få en högre avkastning genom att hela tiden försöka byta till de bästa förvaltarna.
Men de flesta unga PPM-sparare kommer antagligen att vara passiva och låta pengarna stå kvar i samma fonder under lång tid. Och ingen kan förutsäga vem som kommer att förvalta en vis fond om tio år och hur duktig denna person kommer att vara. Samma sak när det gäller inriktning, visst kan man gissa att aktier i ett visst land eller i en viss bransch kommer att ge bättre avkastning än världsindex de närmaste 10 åren. Men ju längre in i framtiden man försöker spå, ju mindre blir dagens argument värda och ju mer är det händelser som ingen i dag kan förutse som avgör.
Luras lite
Slutligen vill jag påpeka att PPM precis som i höstas luras lite. Som punkt sex i instruktionen på valblanketten står det att ”Blanketten måste ha kommit in till PPM senast 30 maj”. Detta påstående är avsiktligt vilseledande för att locka så många som möjligt att välja, för sanningen är att det enda som händer om man skickar in blanketten senare är att ens pengar först förvaltas i Premiesparfonden och sedan flyttas till de fonder man valt. Detta räknas som ett fondbyte, vilket inte kostar någonting alls.
Fast sant är förstås att blanketten måste ha kommit in senast 30 maj, om man vill vara säker på att PPM-pengarna direkt placeras i de fonder man valt. Men med tanke på att de flesta förstagångsväljare har mindre än 1000 kronor att placera (de som arbetade heltid under år 1999 har mycket mer, i snitt 4.000 kronor, medan en student som tjänade 20.000 kronor under sommaren bara har 500 kronor att placera), så är det ingen brådska att välja fonder.
