Den kraftiga uppgången för USA-dollarn, plus 14 procent sedan årsskiftet, har medfört att upplevelsen av börsernas utveckling skiljer sig kraftigt för en svensk jämfört med en amerikan.
Ur det svenska perspektivet har Stockholmsbörsen visserligen backat rejält sedan toppen i mars, men Generalindex ligger trots allt (när detta skrivs) på plus 3 procent mätt sedan årsskiftet. Ur amerikanskt perspektiv, alltså räknat i dollar, har Generalindex istället backat 11 procent.
Den viktigaste svenska aktien, Ericsson (som just nu står för 29 procent av Generalindex), har fallit tillbaka rejält men ur ett svenskt perspektiv ligger akti
en fortfarande 12 procent plus hittills i år. Men för amerikanen har Ericsson nu sjunkit strax under kursen vid årets början (16 dollar justerat för vårens splitt) och sedan toppen den 6 mars är raset hela 40 procent.
Gäller alla världens börser
På hemmaplan är situationen minst lika trist för en amerikan. New York-börsen har fallit 4 procent räknat i dollar under årets första nio månader. Räknat i svenska kronor har istället USA haft en hyfsad utveckling, plus 9 procent.
Samma sak gäller alla världens börser. För en svensk är resultatet av börsårets första nio månader trist men uthärdligt, världsindex har stigit 5 procent. Men räknat i amerikanska dollar har världsindex gått ned 8 procent och i stort sett alla världens börser har fallit. De enda undantagen om man räknar om de 24 länder som ingår i MSCI:s världsindex till dollar är Kanada, Danmark och Luxemburg.
Testar tro på aktier
Om den starka dollarn och den svaga utvecklingen på världens börser håller i sig året ut, så kan det ha kraftig inverkan på de amerikanska fondspararna när de får sina årsbesked i januari. Om amerikanerna upptäcker att resultatet för år 2000 är en förlust i de flesta kategorier aktiefonder, så kommer styrkan i deras tro på aktier att testas på allvar.
En liknande effekt kan det få när allt fler amerikaner upptäcker hur mycket deras placeringar fallit i värde sedan toppen i början av mars. En gammal tumregel säger att fondsparare reagerar på allvar först när fondens värde fallit mer än 25 procent. Stockholmsbörsen har, som sagt, när detta skrivs fallit 27 procent sedan toppen, räknat i dollar.
Anledningen till att de amerikanska fondspararnas reaktion är så viktig är att de i dag, både direkt och via fonder, står för det största nysparandet i aktier. Om den starka tro på aktier som byggts upp de senaste åren försvagas så kommer många amerikaner att sälja sina aktier och aktiefonder för att ”rädda det som räddas kan”. Då vänder i så fall flödet av sparpengar vilket skapar en säljvåg som trycker ned världens börser ytterligare.
Stockholm drabbas hårdare
Under tidigare oroligheter, till exempel inledningen av Kuwaitkriget i augusti 1990 eller Asienkrisen i oktober 1997, så har det tydliga mönstret varit att små börser långt bort från USA har drabbats hårdast. Tydligast gäller det marknader som Östeuropa där utländska investerare står för merparten av handeln. Men det gäller även Stockholmsbörsen. Amerikanerna, både professionella investerare och fondsparare, är snabbast att lämna investeringar som ligger långt bort geografiskt sett.
Under den senaste tiden har det dessutom varit uppenbart att börser med en stor andel tillväxtföretag inom IT och liknande, som Stockholmsbörsen, rör sig kraftigare både uppåt och nedåt. Om en ny säljvåg kommer efter årsskiftet så är det därför tyvärr troligt att börsen i Stockholm kommer att drabbas hårdare än den i New York.
