När ett fondbolag startar en ny fond som har samma inriktning som en eller flera gamla fonder, men som ska satsa mer på förvaltarens favoritaktier, då har det hittills alltid gått bra först året. Jag har kollat.
Låt mig först konstatera att fondförvaltare kan satsa mer eller mindre på sina favoritaktier. Minst satsar förvaltare av ”passiva” fonder (som brukar kallas indexfonder), de placerar med samma fördelning som aktierna har i fondens jämförelseindex. Avkastningen blir därmed alltid samma som hos index.
Många är smygpassiva
”Aktiva” fonder har förvaltare och analytiker som aktivt
försöker hitta aktier som utvecklas bättre än index. De flesta aktiefonder påstås vara aktivt förvaltade, men många av dem är i själva verket ”smygpassiva”. Till exempel finns ofta en intern regel att 80 procent av fonden placeras passivt och förvaltaren har bara frihet med 20 procent av fondförmögenheten.
”Hyperaktiva” tycker jag är ett bra namn på den nya typ av aktiefonder där förvaltarna enbart placerar i ett fåtal aktier de verkligen tror på, vilket innebär att fondens avkastning avviker mer från index (eller med en fackterm, fonden har högre aktiv risk). De hyperaktiva fonderna har oftast även högre omsättningshastighet än övriga fonder.
Förra veckan skrev jag en artikel med rubriken ”Köp nya doldisen Extrakt”. Jag upptäckte nämligen att även Alfred Berg har startat en hyperaktiv fond.
Hyperaktiva ger högre avkastning
Och mönstret är tydligt hos andra fondbolag som startat denna typ av fond. De hyperaktiva ger högre avkastning. Först ut var SEB Sverige Chans/Risk som de första åren efter starten 1995, medan fonden var liten, gav betydligt högre avkastning än bankens övriga Sverigefonder.
Några av de hyperaktiva fonderna som startade förra året har utvecklats extremt mycket bättre. Handelsbanken Europa Aggressiv har (när detta skrivs) det senaste året ökat 58 procent, medan vanliga Handelsbanken Europa ökat 27 procent. SEB Nordamerika Chans/Risk har det senaste året ökat 70 procent, medan vanliga SEB Nordamerika bara ökat 25 procent.
Och Nordbanken Selekta Sverige, som startade i våras, steg 12 procent första månaden medan index stod stilla.
I några fall är de hyperaktivas överavkastning jämfört med de aktiva inte så stor. Både Banco Sverige Special och SEB Lux Europa Chans/Risk är 5 procentenheter bättre senaste året. Enter Sverige Fokus har utvecklats 2 procentenheter bättre sedan starten i december.
Och de två allra nyaste är kanske undantagen som bekräftar regeln. SEB Lux Japan Chans/Risk, som startades i maj, har utvecklats sämre än övriga Japanfonder hos SEB. Och Alfred Berg Extrakt som startade i juni har backat lika mycket som övriga Sverigefonder hos Alfred Berg. Fast tre månader är för kort mätperiod för att dra några slutsatser.
Bästa affärerna i en liten fond
Varför lyckas de hyperaktiva fonderna så bra? Jag tror att det främst beror på att både förvaltare, säljare och chefer vill kunna visa upp en fond som har lyckats riktigt bra. Genom att på ett eller annat sätt lägga de bästa affärerna i en liten hyperaktiv fond, får den dramatiskt mycket bättre avkastning. De stora fonderna (som ofta är mer än 100 gånger större) drabbas samtidigt högst marginellt.
Alfred Berg har visserligen svarat på min artikel och bestämt dementerat att de gynnar vissa kunder på andras bekostnad. Och det gör säkert alla de andra fondbolagen jag nämnt också, om jag frågar dem.
Men min slutsats, baserat på fondernas faktiska resultat är att de som sparar i samma fondbolag, fast i en stor passiv fond med samma inriktning som en liten hyperaktiv fond, genast bör byta. Oavsett hur stor reavinstskatten blir.
Bara de första åren
Fast notera att detta bara gäller de första åren, när den hyperaktiva fonden har liten förmögenhet. När den blir stor blir den trögrörlig och då tvingas förvaltaren sluta vara hyperaktiv. Det som då återstår är bara namnet, plus en mängd kunder som fortsätter att lockas in därför att de historiska siffrorna är fina.
