När man läser finansiell teori får man förr eller senare lära sig att det finns två typer av risker när man investerar på de finansiella marknaderna. Systematisk och icke systematisk risk. Den icke systematiska risken (även kallad företagsspecifik risk) kan en placerare undvika genom att ha en väl diversifierad portfölj av aktier. Det vill säga att inte bara köpa en aktie, utan flera. Samma resultat kan man uppnå genom att investera i en aktiefond (som enligt lag måste innehålla minst 16 aktier).
Den systematiska risken kommer vi dock inte ifrån. Den risken kommer från omvärldsfaktorer som vi inte kan påverka, exempelvis att hela aktiemarknaden faller. Det är på grund av den systematiska risken vi förväntar oss en högre avkastning på aktier än på statsobligationer, vilka är mer eller mindre riskfria.
Hur påverkar detta en fondinvesterare frågar du dig. Mitt svar är att diversifiering, eller riskspridning, är viktigt även vid fondinvesteringar. Visst är det lockande att satsa alla pengar i de fonder som under senare tid avkastat allra mest. I Fondstars databas har vi nu många fonder som på ett år lyckats få upp avkastningen en bra bit över 100 procent, vilket historiskt sett är extremt bra.
Riskspridning är fortfarande ett bra råd
Vem vill inte ha en sådan avkastning i några år framöver? För all del, investera i de heta fonderna. Men inte enbart. Satsa även några slantar i fonder som verkar i segment av marknaden som inte är heta just idag. Genom en sådan spridning kan du ta del i den fantastiska uppgången i dagens heta fonder, om den fortsätter. Samtidigt är du inte helt beroende av en typ av fond. För vem vet vilka fonder som är heta nästa år eller om fem år?
En stor risk som är värd att påpeka, även om den inte ryms inom finansiell teori, är den risk man tar om man struntar i att spara och investera sina pengar. Vi kanske inte kan räkna med att varje månadssparad hundralapp växer med flera hundra procent varje år, men även med en mer rimlig avkastning kommer pengarna att växa sig allt större med tiden. Låt oss ta ett exempel;
Om du sparar 500 kronor varje månad och avkastningen är 12% per år, har du efter 15 år drygt 170 000 kronor efter avgifter och skatt. Gå gärna in på Fondstars kalkyl och gör dina egna beräkningar. Du kanske tror på en högre avkastning, vill spara längre, eller kan spara mer än 500 kronor per månad?
