Den som lyckas glömma bort hundringen i en fond några år kommer förmodligen att bli förvånad över hur mycket den växt. För ett barn är barnbidraget nu 850 kronor i månaden. Det är en höjning med en hundralapp jämfört med förra året. Avsändaren är regeringen som tycker att barnfamiljerna behöver en extra hacka. Kanske är syftet inte att pengarna ska skickas direkt vidare till aktiemarknaden. Men i praktiken har det faktiskt blivit så. Ungefär hälften av alla barn fondsparar numera- och ett av de vanligaste sättet att spara till barnen är faktiskt att låta delar av barnbidraget gå direkt in i en fond.
Räkna med en avkastning på sex procent
Den som sparat hundralappen sedan förra barnbidragshöjningen, 1998, har alla anledning att vara nöjd. I en vanlig allemansfond är värdestegringen omkring 80 procent. Och även om det knappast går att räkna med en liknande uppgång så är det ändå rimligt att räkna med en avkastning på sex procent om året. Så mycket har svenska aktier stigit i snitt under 1900-talet.
En hundralapp är förstås en hundralapp- och visst kan det vara svårt att avstå ibland. Men klarade du ekonomin förra året, före höjningen, så borde det gå att greja den i år också. De flesta barnfamiljer får en standardförbättring i år. Sänkta skatter och bara måttligt höjda priser talar för att det borde gå att spara lite för framtiden.
Uthålligheten är viktigast!
Orkar du hålla ut och samla de månatliga 100-lapparna från första barnbidragsutbetalningen och fram till 18-årsdagen så har du i runda slängar sparat ihop 40 000 kronor med den kalkylen. Lägger du dessutom till den utlovade höjningen av barnbidraget med ytterligare 100 kronor nästa år, år 2001, så har du lika mycket pengar en gång till. Det är uthålligheten och inte beloppets storlek som ger lönsamhet!
Aktiefonder har historiskt sett passat bäst
Vilka fonder ska man spara i till barnen då? Här är några fondförslag som passar just för långsiktigt barnsparande: välj aktiefonder. När det handlar om så långa spartider har aktier historiskt sett gett betydligt bättre avkastning på pengarna än vad bankboken eller obligationer gjort. Bara om du är osäker på om du verkligen klarar att avvara pengarna ska du välja en bland- eller räntefond.
Sprid risken med flera fonder
Välj flera fonder på en gång. Att spara i en enda fond- eller ha flera fonder hos en enda förvaltare är onödigt riskfyllt. Har du ont om pengar kan du börja att spara i en fond ett år- men nästa år avslutar du sparandet där utan att ta ut pengarna. Istället månadssparar du i en ny fond med helt annan inriktning.
Globalfonder placerar över hela världen. Det ger bra riskspridning och passar bra för dig som tycker att du vet för lite om fonder eller inte orkar bry dig så mycket.
IT- och telekomfonder. De här företagen väntas växa snabbt de närmaste åren. Precis som barnen tillhör de framtiden. Räkna med att kurserna kan svänga kraftigt på kort sikt. Men medan barnen växer har de tid att vänta.
Indexfonder. En sparad hundralapp i månaden i 20 år kostar över 5 000 kronor i avgifter om du spara i en vanlig bank där den årliga fondavgiften ligger runt 1,5 procent. Sparar du på samma sätt i en indexfond med 0,7 i årlig fondavgift betalar du 1900 kronor i avgift. Välj gärna flera olika indexfonder, till exempel en svensk, en europeisk och en japansk.
