Indexfonder på gott och ont

Svenska indexfonder har varit en bra affär det senaste året. I de fonder som följer OMX-index har Ericsson hjälpt till att lyfta värdet. Men med 30 procent Ericssonaktier i fondportföljen har också risken ökat rejält.

Kristina Kamp 2000-01-24 | 0:00
Facebook Twitter LinkedIn



Det finns gott om svenska indexfonder. Den stora fördelen med dessa är att de är billiga. Billigast är Aktiespararnas Topp Sverige som startade före jul förra året. Avgiften är 0,3 procent. Dyrast är Handelsbankens indexfond, med en avgift på 0,9 procent.

En dator sköter förvaltningsjobbet

Indexfonderna är inte aktivt förvaltade. Istället följer de ett förutbestämt index. Fonden köper in aktier i proportion till det indexet. Sedan kan en dator sköta förvaltningsjobbet. Enkelt och billigt. Förra året, 1999, gick flera av indexfonderna betydligt bättre än andra Sverigefonder. Fast det betyder inte att förvaltarna gjorde ett sämre jobb än vanligt. Förklaringen är istället att de flesta aktivt förvaltade fonder har begränsningsregler som gör att det inte kan ha mer än 10 procent i ett bolag.

Stor dominans av ett fåtal bolag

Indexfonderna har i regel inte den begränsningen. De följer oftast OMX-index. Där ingår de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Här ingår t ex Ericsson, Nokia, Astrazeneca , H&M och Icon Medialab. Just nu står Ericsson för ungefär 30 procent i OMX-index, och följaktligen har OMX-fonderna lika mycket Ericsson in sina fondportföljer. Ett år när Ericsson tillhör kursraketerna gynnas indexfonderna automatiskt.

Svårt att slå indexfonder

Året dessförinnan var det tvärtom. Då var det Nokia som var den stora kursraketen. Men finska Nokia väger inte särskilt tungt på Stockholmsbörsen. Indexfonderna fick nöja sig med någon procent Nokia. De aktivt förvaltade fonderna köpte in sig på betydligt mer - och gick bättre det året. Någon vinnare är därför svårt att kora. Studier som gjorts i USA, där indexfonderna funnits längre än här, visar att det är svårt för aktiva förvaltare att slå indexfonder i det långa loppet.

Risken höjs när antalet bolag minskar

Som sparare bör du ändå vara lite försiktig när du sparar i svenska OMX-fonder. En nackdel med fonderna är att två bolag, Ericsson och Astrazeneca, dominerar så stort på Stockholmsbörsen. De svarar för över 40 procent av fondvärdet. Risken är med andra ord ganska hög. En annan nackdel är att det inte finns några småbolag i fonderna. Småbolagen har visserligen gått betydligt sämre än de stora i några år, men på senaste tid har gapet minskat. OMX-fonderna riskerar att missar ett småbolagsrally. Alla indexfonder ser dock inte likadana ut. Handelsbankens Indexfond och Ikanobankens Svensk aktiefond är indexfonder som ska följa Stockholmsbörsens bredare generalindex. Här finns det även mindre bolag i portföljen. De här båda fonderna har dock med bergränsningsreglen på 10 procent för att minska risken i portföljen. I praktiken betyder det att de inte följer något index alls. De pengar som inte får placeras i Ericsson och Astrazeneca smetas istället ut över de andra bolagen. De får alltså något större vikt i fondportföljen än vad index motiverar. På Fondbolagens förening funderar man på att införa ett Fondindex, d v s ett index som följer börsens index men där inget bolag får ha mer än 10 procent.

Svenska indexfonder – och deras index.

Topp Sverige – följer OMX-index utan begränsningar.

SPP – OMX-index utan begränsningar.

Moderna fonder – följer OMX-index utan begränsningar.

Aragon – följer OMX-index utan begränsningar.

Erik Penser följer OMX-index utan begränsningar.

Ikanobanken – följer generalindex- men med max tio procent i ett bolag.

Handelsbanken – följer generalindex- men max tio procent i ett bolag.

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Kristina Kamp

Kristina Kamp  - Pensionsekonom på Minpension.se, som är en oberoende tjänst för att hjälp svenska folket få överblick över sitt pensionssparande.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar